Stäng fönster GOTLAND LÄRBRO PRÄSTGÅRDEN 1:11 - husnr 1, LÄRBRO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Lärbro kyrka (akt.), LÄRBRO KYRKA (akt.) | |
| 2010-01 |
| Historik |
|---|
|
Lärbro kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian samt långhuset, de byggdes under 1200-talets senare del. Tornet, som med sin åttkantiga planform är unikt på den gotländska landsbygden, byggdes på 1340-talet. Omedelbart väster om kyrkan står, delvis på kyrkogården, en kastal från 1100-talet, vilken sedan 1660-talet används som klocktorn. Två gånger under senare århundraden, 1522 och 1679, har kyrkans tornhuv blåst ned. Vid båda tillfällena raserades även delar av tornets murverk. Ursprungligen hade tornet sannolikt spetsiga gavelrösten på alla åtta sidorna, och uppskattningsvis bör sammanlagt ca 10 à 12 meter har raserats i samband med stormskadorna. Tornets nedre delar har även skadats av ett jordskalv, fyra stycken stödmurar av kalksten stöttade under en lång period dessa delar av kyrkan, de togs bort först vid en utvändig restaurering 1953-55. Skadorna uppkom enligt en uppgift i ett inventarium från 1830, författat av kyrkoherden G. A. Hägg, på följande sätt: ”- - -Invid kyrko-tornet finnas fyra i sednade tider tillbyggda stöd, för att, förmodeligen, förekomma några i Tornmuren bemärkta remnors vidare öppning, hvilka sådana å en del kyrkor här i stiftet genom en för circa tvänne seccel tillbaka bemärkt häftig jordstöt.- - -” Möjligen kan denna uppgift knytas till det jordskalv som enligt Strelows gotländska krönika inträffade på Gotland 1540. Några andra förändringar av kyrkans yttre har inte gjorts sedan byggnadstiden. De senaste restaureringarna En ut- och invändig restaureringen utfördes 1953-55, då bl.a. som nämnts stödmurarna vid tornet avlägsnades och västportalen öppnades. Muralmålningarna i koret togs fram, och elektrisk värme och belysning installerades. Tornhuven, som under en längre tid varit i så dåligt skick att församlingen fått Riksantikvarieämbetets tillstånd att riva den och ersätta den med en provisorisk avtäckning – något man dock inte utnyttjade – revs och en ny uppfördes 1982-83. 1996-97 genomfördes en utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, då bl.a. skadad panel och falar på tornhuven samt galleritaken byttes, faltaken lades om i sin helhet på sakristian och koret samt på långhusets södra takfall. Skadade eller försvagade takstolar reparerades, sammanbindningar förstärktes och vattenavledningen sågs över. Fasaderna putslagades, naturstensytorna i socklarna m.m. gjordes rena och foglagades, masverk och vattenkastare konserverades. Fönster och dörrar reparerades och vindarna försågs med inspektionsbryggor. Belysningen på vindar, gallerier och tornhuv kompletterades. Även kastalens fasader putslagades och avfärgades. I tornets övre del står byggnadsställningen till valvet kvar sedan 1340-talet, en byggnads- och teknikhistorisk sevärdhet av i det närmaste internationellt intresse. I samma våning finns även delar av ett vattendäck av trä från samma tid bevarade. På långhus- och sakristivindarna finns kalkputsade och kalkavfärgade fasadytor från kyrkans byggnadstid kvar, vilka även dessa kan tjäna som forskningsunderlag vid studiet av medeltida byggnadstekniker. |
