Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster JÖNKÖPING UPPSALA 8 - husnr 1, SANNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SANNA KYRKA (akt.)
2004-01
Historik
Vid sekelskiftet 1900 utnyttjade Svenska kyrka sina två huvudkyrkor; Kristine och Sofia kyrkor. Därutöver användes Slottskapellet och Östra kapellet främst som begravningskapell samt begravningskapellet på Dunkehalla kyrkogård. Ceciliakapellet på Vilhelmsro var uppfört särskilt för sjukhemmets patienter och personal. När staden växte under tidigt 1900-tal skapades det tidigaste underlaget till vad som skulle utvecklas till stadsdelskyrkor och vid mitten av 1920-talet uppfördes Sofia församlingshem, på Brahegatan, efter ritningar av stadsarkitekten August Atterström. Samtidigt hade man tagit upp tanken på en kyrkolokal eller ett församlingshem på Vättersnäs. Frikyrkligheten var redan väletablerad på Vättersnäs och man kan se alla kyrkobyggnadsprojekt fr o m Sofiakyrkan som Svenska kyrkans sätt att möta väckelserörelsens framväxt i staden. 1900-talets församlingshem kom också att i viss mån likna frikyrkornas samlingslokaler genom integrationen av gudstjänstrum, samlingssalar, kök och vaktmästar-/predikantbostad.
I maj 1928 upprättade arkitekten Oskar Öberg slutgiltiga ritningar till ett Församlingshem vid Apollovägen på Vättersnäs. På tomten hade tidigare en stor ladugård tillhörig gårdsägaren Wetterholm legat. Wetterholm ägde större delen av Vättersnäs, eller Sanna som det äldre namnet var. Byggnaden uppfördes på entreprenad av byggmästare Kjell så att den stod klar för invigning september 1929.
Enligt samtida tidningsartiklar var exteriören målad i ”mörk färgton” på en svart sockel. Invändigt var kyrksalens väggar klädda med mörk plywood. Altarbordet pryddes av ett krucifix som skänkts år 1773 till Kristine kyrka, vilket varit deponerat hos Norra Smålands fornminnesförening, länsmuseets föregångare.
Byggnaden är hållen i en helgjutet genomförd nationalromantisk stil där exteriörens material, trä, tegel och koppar, skapar karaktären. Sett i ett större sammanhang torde stilen ha uppfattats som tämligen omodern och tillbakablickande 1929 då t o m 1920-talsklassicismen var i sin slutfas. Den invändiga boaseringen ansluter sig dock i högre grad till den samtida tidsandan.
Kyrkobyggnaden tillbyggdes på 1960-talet genom att de utskjutande kapprummen utökades mot söder. Denna tillbyggnad gjordes helt i anslutande stil och ritades av KP Byggkonsult AB, Jönköping genom Karl Herman Petersson.