Stäng fönster JÖNKÖPING HAKARP 3:1 - husnr 1, HAKARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HAKARPS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
1694 revs en nedgången medeltida timmerkyrka till förmån för en ny kyrka av sten. Denna fi nansierades dels genom rikskollekt, dels genom frikostig donation av ägaren till Hakarps säteri, generaltullinspektören Nils Arvidsson Hägerfl ycht. Det har föreslagits att Erik Dahlberg gjort ritningarna, men för detta fi nns inga belägg. Dock är byggnaden helt i linje med barockens ideal och skiljer sig därmed från den vanliga landsortskyrkan i plan och uppbyggnad. Hägerfl ycht inköpte 1699 för kyrkans räkning en altaruppsats och predikstol från Eksjö stads kyrka. Även en femstämmig orgel skänktes. I gengäld för sin stora insats för kyrkans tillkomst fi ck släkten Hägerfl ycht gravplats under koret och patronatsrätt knuten till säteriet, d.v.s. rätt att utse kyrkoherde. Sistnämnda förhål- lande varade in i 1800-talet. 1729 dekorerades tak och läktarbröst av ”konterfejaren” Edvard Orm från Jönköping. Fram till 1747 var klockorna upphängda i tornet, men p.g.a. att det inte klarade tyngden så fl yttades de detta år till en nyuppförd klockstapel. För att stötta tornkonstruktionen tvingades man 1805 sätta in kolonner, varvid några gravkammare fi ck fyllas igen. Samma år fi nns uppgift om rödfärgning av spåntak. 1783 lät man orgelbyggaren Per Schiörlin, Linköping, besiktiga orgelverket, vilket han fann irreparabelt. Följande år färdigställde han en ny orgel om 12 stämmor. För fasadens bildhuggeri svarade N Hammarstrand, Linköping. En renovering av orgeln gjordes 1864 av Erik Nordström. 1837 togs västra och östra gavelröstenas spånklädsel bort och ersattes med revetering. 1857-58 renoverades kyrkan. Nya ekspån lades på taken och inredningen vitmålades i sin helhet med detaljer i förgyllning. Den Ehrenpreusiska familjeläktaren i södra korsarmen revs, liksom en liten läktare ovanför orgelläktaren. 1894 gjordes en stor restaurering i anslutning till kyrkans 200-årsjubileum. Arbetet leddes av ingenjör Algot Friberg, Länsmuseets grundare. Fönstren fi ck nya bågar av gjutjärn, skänkta av Husqvarna AB, vilka ersatte träbågar från 1795 med grönt glas. Fasaderna spritputsades i vitt och ett litet vindfång av trä byggdes framför västporten. De gamla dörrarna utbyttes. Den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol togs fram av O Månsson, Jönköping. Altarskåpet nymålades med ledning av ursprungliga färgrester. Bänkar och kolonner dekorerades. 1904 byggdes ett nytt orgelverk av P L Åkerman & Lund, Stockholm, omfattande 15 stämmor. Sedermera ombyggdes detta 1948 av Olof Hammarberg, Göteborg, för att slutligen omdisponeras av Johannes Künkel, Lund, 1964. Åren 1913-14 skedde en ny restaurering efter program av arkitekt Georg A Nilsson, Stockholm. Uppvärmning med en varmluftsanläggning infördes, varvid ett pannrum grävdes in under kyrkans västra del. Nytt golv lades in. Bänkarna gjordes bekvämare med nya sitsar och ryggar, varvid avståndet mellan dem ökades genom pålimning av gavlarna. Läktaren försågs med nya trappor och bänkar. För den inre ommålning stod målaremästare C J Rolander, Klevshult, vilken målade bänkinredningen i marmorering och på kyrkostämmans uppdrag även uppdrogs att ommålad altaruppsats och predikstol ”till mera öfverensstämmelse såväl med sannolikt ursprungligt skick som med färgtoneringen i det hela”. Det rörde sig egentligen om en nymålning utan hänsyn till den redan framtagna ursprungliga bemålningen, vilket Friberg sedan påpekade. Takmålningarna klarade sig undan dylika ingrepp, med undantag av viss bättring i västra korsarmen. 1925 ommålades bänkarna på nytt under ledning av arkitekt Göran Pauli och takmålningarna konserverades av konservator C L Lundin, Söderala. Det rörde sig om en lätt rengöring och retuschering. 1935 återbördades ett triumfkrucifi x från Statens Historiska Museum. 1944-45 skedde ny restaurering ledd av konservator Sven Wahlgren. Direkta orsaken var den sotiga neddamning som varmluftssystemet orsakade. Vid borttagning av innerväggarnas färg framkom muralmåleri, dock för fragmentariskt för att rekonstruera. Väggarna kalkades därför om i gulbrunt bruten ton. Sothinnan på takmålningarna avlägsnades, släppande färg fästes och skador prickades i. Läktarbröstmålningarna rengjordes från fernissa och retuscherades något. Den från länsmuseet återbördade dopängeln konserverades liksom huvudbaneren. Vidare insattes antikglas i korfönstren och ytterportarna utbyttes. 1953-54 elektrifi erades belysningen. Den dominerande altaruppsatsen sänktes något i samband med bygge av nytt altare. Sakristian fi ck nytt golv. Varmluftsuppvärmningen ersattes med direktverkande el. 1967-68 omspånades tornet. 1969 anskaff ades utan tillstånd en kororgel, byggd av Johannes Künkel, Lund. 1970-71 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. Eluppvärmningen ersattes av ett nytt varmluftssystem av dansk modell, aldrig tidigare prövad i en svensk kyrka. Nya golv lades in och isolerades samtidigt. Fönstren försågs med innerbågar. I norra korsarmen avlägsnades bänkarna till förmån för en körplats, dit fl yttades även kororgeln som målades. Den bakre bänkraden i mittskeppet avlägsnades. Sakristian fi ck ny skåpsinredning. Kompletterande belysning i form av moderna pendlar upphängdes över bänkarna. Takmålningar och altarskåp konserverades av Sven Wahlgren. Denne tog även fram bänkarnas ursprungliga färgsättning. Väggarna rengjordes. Utvändigt så nedknackades den skadade spritputsen och originalputsen togs fram, vilken befanns vara avfärgad med rosa kalkfärg. Putsen lagades med kalkbruk och kom efter en lång diskussion att avfärgas i enlighet med den ursprungliga färgsättningen. Därvid kom gavelröstena att återfå sin spånklädsel. Vidare omdanades källaren till väntrum med toalett. 1981 gavs tillstånd för ett nytt orgelverk på villkor att det anpassades efter 1700-talsfasaden. Det nya verket byggdes av Nils Hammarberg, Göteborg. 1991 fl yttades kororgeln till Per Brahegymnasiet, sedermera ersattes denna av en annan kororgel från Huskvarna kyrka. 1991 kunde man konstatera att varmluftsanläggningen orsakat omfattande uttorkningsskador på takmålningarna, särskilt allvarligt var det ovanför orgelläktaren. Vidare hade bindemedel som använts vid konserveringen 1970 orsakat en mjölkig beläggning i mittplafonden. Åtgärdandet av detta blev en viktig del av 1994 års restaurering, även den ledd av Per Rudenstam. Man återgick till en uppvärmning genom el med bänkvärmare av typ EVECO, vilket skulle ge en mer lokal uppvärmning och skona takmålningarna. Takmålningarnas konservering leddes av konservator Leif Berg från länsmuseet. Omfattande fästning och retuschering krävdes och beläggningen i mittplafonden avlägsnades. Även altaruppsats och predikstol m.m. sågs över. Golven slipades och väggarna fi ck ny kalkavfärgning. De moderna armaturerna över bänkarna fl yttades till körplatsen och ersattes av mässingskronor från Fong i Gränna. Sidoläktarna återfi ck en äldre brun lasyr och orgelläktaren sin tidigare gråvita ton. För att lösa de praktiska bristerna i kyrkan bestämde man sig för att en tillbyggnad var det enda möjliga. Detta gjordes i form av ett vapenhus vid västra gaveln, i utförandet anslutande till kyrkans byggnadstid genom rödfärgad brädpanel och spåntäckt tak. Där inrymdes nya samlingsrum och handikappanpassad toalett. Befi ntlig källare omdanades till textilförvaring. Västporten fl yttades för att bli ytterdörr till vapenhuset och nya dörrblad insattes mot kyrkorummet. En handikappramp ordnades i anslutning till entrén. Fasadernas puts lagades och avfärgades med kalkfärg i samma ton som innan. Spåntaken tjärströks och tornets lanternin ommålades med röd färg, från att ha varit vitstruken. Solbänkarna avtäcktes med blyplåt. 1999 förbättrades dräneringen kring kyrkan p.g.a. putsskador. Putsens nedersta del blästrades därvid bort så att en sockelmarkering skapades. 2006 fl yttades kororgeln till det nyrestaurerade gravkapellet på Garpa skans. |
