Stäng fönster JÖNKÖPING KYRKAN 9 - husnr 1, HUSKVARNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUSKVARNA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Huskvarna kyrka uppfördes 1907-08 efter ritningar av byggnadsingenjör Birger Damstedt vid Husqvarna Vapenfabriks AB. Bygget bekostades av brukspatron Wilhelm Th am och bolaget. Kyrkan gav redan från början upphov till delade meningar, särskilt interiören med dess öppna och avancerade takstol. Väggar och undertak var helt klädda med vitmålad spont. Predikstolen var placerad över altaret i sann lågkyrklig anda. På ömse sidor om altaret (nuvarande kapell och sakristia) var små rum med bänkar, öppna mot kyrkorummet. Ett stort fönster ovanför altarnischen gav ett kraftigt motljus. Överlag var det en enkel inre arkitektur med mer drag av frikyrklig samlingslokal i stor skala. Uppvärmningen skedde genom en varmluftsanläggning med pannrum under koret. På ett tidigt stadium igensattes öppningen mot lanterninen. 1915 färdigställdes en 19- stämmig orgel av P L Åkerman & Lund, Stockholm, med fasad ritad av arkitekt Georg A Nilsson, Stockholm. Kyrkorummet låg fj ärran från den nya högkyrklighetens ideal och 1923 föreslog biskop Lindberg vid visitation att den i hans tycke oroliga takkonstruktionen skulle klädas in. Det som störde ”pietetskänslan och andakten” borde bort. I denna riktning kom även kyrkoherden Ragnar Lindstam att energiskt att arbeta. 1924 gjorde Byggnadsstyrelsens arkitekt Göran Pauli ett besök och konstaterade att kyrkan ”saknar varje intresse ur såväl kulturhistorisk som estetisk synpunkt”. Pauli uppgjorde program till en restaurering som genomfördes 1930. Denna restaurering kom helt att förändra interiören. Huvuddraget var ”att genom ett nytt innertak och inpanelning dölja den oroliga takstolskonstruktionen samt de därtill hörande, till golvet nedgående stödkonstruktionerna.” Kyrkorummets breda mittparti gjordes smalare genom insättande av vägg i linje med ytterväggarna i läktarpartiet. För fönstren gjordes stora nischer. Korets sidoutrymmen avskiljdes med väggar. Övriga väggar befriades från listverk och dylikt innan allt kläddes in med skivor av plywood. Takstolens snidade bjälkändar bortsågades för att man skulle kunna sätta upp ett tunnvalv av slätspont, mot vägg och altarnisch med profi lerade lister. I altarnischen uppsattes ett plant brädtak. Korgolvet höjdes och altarpredikstolen avlägsnades. Fondväggens stora fönster igensattes. Alla fönster försågs med innerbågar. Nya fönster togs upp över fönstren i kyrkans mittparti. Ytterbågarna gavs till stor del ny spröjsning och försågs med färgade antikglas. Innerportarna kläddes med plywood och försågs med snidade änglahuvuden. Bänkinredningens gavlar byggdes om till en enkel rektangulär form. Mot koret placerades bänkskärmar med obelisker i trä på ömse sidor om mittgången. Läktaren ombyggdes totalt och orgelfasadens karaktär ändrades genom fastsättning av listverk och snidade fl yglar. Den ursprungliga intentionen var att få tag i en gammal altartavla och predikstol för det nya kyrkorummet, vilket visar på Paulis ambition att skapa ett historiskt kyrkorum med rötter i framförallt 1700-talet. Man kunde dock inte uppbåda några äldre inredningsdetaljer. Istället tillverkades en ny predikstol i ren barockstil, ritad av Pauli och tillverkad av bildhuggarna Esse och Ingvar Ousbäck, far och son. I väntan på ny altaruppsats utformades altarväggen med djupare liggande listverk i klassiserande anda och enkel dekormålning med kristna motiv, utförd av artisten Josef Berggren. Altarringen utformades med samma fyllningar som nischen. Berggren svarade för allt dekormåleri i kyrkan i form av marmoreringar och friser på listverk och för stjärnor på altarnischens blåa tak. Väggarnas plywood ströks i gulvit ton (med ”ett slags kompositionsfärg”) och takvalvet i ljusblå. Altarväggens djupare liggande del målades i stålblått med accenter i rött. Inredningen hölls i dämpade färger, blått och gråblått med inslag av guld och rött. Predikstolen i svart, blått, grått och guld. Vapenhuset försågs med dekor i blågrått och en inskription. Ny armatur tillkom, ritad av Pauli och tillverkad av cicelör C V Borg, Jönköping, vilka även svarade för en ny dopfunt. Byggmästare vid arbetena var G Käll, Vättersnäs, och målaremästare var Ström från Tenhult och J A Pettersson från Huskvarna. Den samtida lokalpressen uttryckte idel lovord över de avslutade arbetena. Ovanför altarnischen uppsattes 1931 ett krucifi x snidat av skulptören Carl Oscar Avén, Stockholm. Pauli skisserade sedan på en förändring av exteriören, för att få denna i samklang med interiörens stil, men detta kom aldrig att realiseras. 1946 donerades en altaruppsats av disponent Emil Nilsson. För dess triptyk av Uppståndelsen stod konstnären Edward Berggren och för ramverket arkitekt David Nilsson. 1949 utökades orgeln till att omfatta 34 stämmor och fi ck pneumatisk traktur. Om- och tillbyggnaden gjordes av Åkerman & Lund. Ett rum för organist avskildes i vapenhusets övre våning. 1955-56 skedde en inre renovering ledd av arkitekt Helmer Flensborn, Huskvarna. I kyrkorummet belades korgolvet med grå Ölandskalksten och vissa målningsarbeten genomfördes, varvid man höll sig till befi ntliga nyanser. De båda obeliskerna på främre bänkskärmarna avlägsnades p.g.a. att de skymde altaret. De ersattes av en himla- och en jordglob, ritade av Flensborn och snidade av Ingvar Ousbäck. En ny, genombruten altarring tillverkades. I vapenhuset revs södra läktartrappan och ett rum avskildes. En toalett ordnades under norra trappan. Sakristian i kyrkans nordvästra hörn omdanades till andaktsrum och ny sakristia ordnades sydvästra hörnrummet. Kapp- och samlingsrum inrymdes i källaren. 1964 tillverkades en ny dopfunt av granit, vilket utfördes av stenhuggare Sven Larsson, Jönköping. 1967 fl yttades triumfkrucifi xet så att det istället kom att hänga i öppningen till altarnischen. 1969 färdigställdes en ny orgel för läktaren omfattande 33 stämmor. Orgelbyggare var dansken Bruno Christensen, Tinglev, och arkitekt för fasaden var Helmer Flensborn. Ett ryggpositiv ingick i nybygget. Samtidigt minskades läktarens djup med tre meter. Samma år invigdes Sankt Lukaskapellet i det tidigare andaktsrummet. 1982 byttes yttertakens ursprungliga eternittäckning mot singelklädd papp. Flera av eternitplattorna hade varit i dåligt skick, vilket lett till rötskador på takpanel och stomme. Alla hängrännor och stuprör byttes mot nya, lika de befi ntliga av svartmålad galvaniserad plåt. Nya tryckimpregnerade vindskivor och vattbräder uppsattes. Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. 1985-86 svarade samme arkitekt för en genomgripande inre restaurering. Korgolvet utökades med bl.a. en körplats i söder. En ny bänkinredning tillverkades med bekvämare mått. För att förbättra akustiken kläddes väggarna med plattor av typen Firex (Swedspan spånskiva), med öppna fogar till skillnad från föregående beklädnad. Under läktaren ordnades plats för ljusbärare och manöverpulpet bakom spaljéer. Det igensatta fondfönstret i koret återöppnades och försågs med en glasmålning av Ci och Kjell Jordahn. I korets sidofönster insattes färgat antikglas. Altare och altarring tillverkades, det förra fristående och den senare fl yttbar. Sakristian utvidgades så till att omfatta korets södra sidokapell. På samma sätt utvidgades Sankt Lukaskapellet, till vilket en ny ingång gjordes från norra sidogången. Denna försågs med en ramp av kalksten, varvid predikstolen fi ck fl yttas något åt söder. Kapellet gavs en helt ny inredning med altare och lösa stolar. De välvda fönstren i valvet ovan läktaren ersattes med nischer som blottade takfönstren. I vapenhuset ordnades vindfång, toaletten handikappanpassades, läktarentrén ombyggdes och ett förråd byggdes in. Varmluftsanläggningen ersattes med kommunal fj ärrvärme. Vind och golv isolerades. Ny ljudanläggning installerades. Alla trägolven slipades. Alla målade ytor rengjordes respektive ommålades med befi ntlig färgsättning som utgångspunkt. Väggarnas skivor målades i beige marmorering, vilket gjorde intrycket av rummet varmare. Kortaket och valvet gråmålades. Triumfkrucifi xet rengjordes och retuscherades samt hängdes tillbaks på korets fondvägg. 1930 års dopfunt togs åter i bruk. Den norra ingången handikappanpassades med en ramp och nya dörrblad. 1991 färdigställdes en kororgel av Bruno Christensen & Sönners orgelbyggeri. Krönets lyra togs från den gamla läktarorgeln. |
