Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖSTERSUND FRÖSÖ PRÄSTBORD 2:1 - husnr 3, FRÖSÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

FRÖSÖ KYRKA (akt.)
2004-01
Historik
Frösö kyrka ligger högt i odlingslandskapet centralt på Frösön. Frösön kan betecknas som landskapets Jämtlands centrala kulturbygd och kyrkplatsen på Frösön har en nyckelfunktion för kunskapen om kultplatskontinuitet och kristnandets process här. I kyrkans omedelbara närhet ligger talrika gravhögar från järnåldern. Sannolikt är kyrkan uppförd på en förkristen offerplats. Rester av en sådan, som bör ha varit i bruk till omkring år 1000, har grävts ut under kyrkokoret.

Om Frösöns centrala ställning under brytningspunkten mellan förhistorisk tid och tidig medeltid vittnar också öns runsten som berättar om Östman, som "lät kristna Jämtland". Det är den enda kända runstenen i Jämtland och den nordligast belägna i Sverige. På Frösön låg även tingsplats och kungsgård. Vägnätet har djupa historiska rötter. Förbi kyrkan passerar den gamla Stora vägen som gick mellan Selångersbygden vid Bottenvikens kust genom Storsjöbygden och Tröndelag i Norge. Det var en av de vägar som nyttjades som pilgrimsväg till Nidarosdomen i Trondheim.

Koret och det för sin tillkomsttid ovanligt rymliga långhuset och vapenhuset uppfördes under 1100- eller 1200-talet. Långhusets murar är 1,5 meter tjocka och vapenhusets 2,5 meter, vilket vittnar om den äldre funktionen av västtorn. Undersökningar av murverket indikerar att långhus, kor och torn är uppförda samtidigt. Den medeltida kyrkan hade ingångar dels på korets södra sida, dels på långhusets sydsida nära västgaveln. Kordörren är markerad i putsen utvändigt. Sakristian uppfördes omkring 1505, enligt en dendrokronologisk datering av takstolen. Utgrävningen i kyrkan 1984 indikerade också att sakristians murar inte är uppförda samtidigt med koret.

Tornets överdel rasade enligt arkivaliska uppgifter 1722. Vid ombyggnaden av kyrkan 1768 under ledning av Pehr Olofsson i Dillne, fick återstoden av tornet sin nuvarande utformning som vapenhus. Då flyttades kyrkans ingång från södra långhusväggen till vapenhusets västfasad och långhusets stora fönster togs upp. Exteriören har sedan dess behållit sin huvudsakliga form, medan interiörens karaktär har förändrats flera gånger. Tillbyggnader för toalett tillkom 1970 väster om sakristian och 1984 norr om vapenhuset. Takfotslisterna byttes likaså 1984.