Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖDESHÖG ÖDESHÖG 5:14 - husnr 2, ÖDESHÖGS GRAVKAPELL

 Byggnad - Beskrivning

Ödeshögs gravkapell (akt.)
2006-01
Historik
Gravkapellet, liksom den nya begravningsplatsen, ritades av Göran Pauli, som var arkitekt vid
Kungliga Byggnadsstyrelsen i Stockholm. Ritningarna fastställdes av Kungliga
Byggnadsstyrelsen 1924. Till handlingarna hör en arbetsbeskrivning från 1923. Där framgår
bl a att byggnaden ska uppföras av tegel på en grund av betong. Tegelmurarna ska putsas
utvändigt med grov puts och vitkalkas. Även de rusticerade partierna ska utföras i
tegelmurning och pustas som ytterväggen i övrigt. Yttertrappan ska vara av granit på gjuten
betonggrund, tak och lanternin täckas med tjärade furuspån och det runda fönstret på
ingångssidan ska ha en faconerad ram i driven svartplåt. Fönster ska förses med svagt färgat
glas (antikglas) i blyspröjsar. Portarna av furu kläs på utsidan med svartplåt (ev. kopparplåt). I
interiören ska taklist och valv målas med matt oljefärg eller putsas som rummets väggar i
övrigt. Fönsterkupan ska skära in i valvet och dessutom finns fyra fönster i taklanterninen och
ett fönster över altaret. Golvet ska utföras av golvtegel med två stegs förhöjning framför
altaret och ett stegs förhöjning utefter sidoväggarna för att erbjuda bättre möjlighet för alla att
kunna följa jordfästningsceremonien. Byggmästare blev C A Johansson från Ödeshög.

Enligt korrespondensen var det en del kontroverser och osäkerhet under byggets gång. I ett
brev skriver t ex kommittéordförande Johan Wernborg att murarna är nästan manshöga och nu
ber han att ”Herr Arkitekten” ska ha godheten att skicka detaljritningar på taket snarast ske
kan”. Av flera brev att döma, verkar det som om församlingen trott att de första ritningarna
man fick var alla som behövdes, men sedan skriver byggmästare, kommittéordförande och
arkitekt fram och tillbaka om ytterligare ritningar.
I ett brev från den 16 augusti 1926 beskriver arkitekten den målning och dekorering han tänkt
sig av kapellets inre: 1. Innerväggarna kalkas i varmt vitgrå färgton med någon brytning i gult.
Nedtill 15 cm hög sockel /svartmålad/ av trä eller målad direkt på putsen. 2. Nischen kring
altarfönstret dekoreras i svart och grått på vit botten enligt detaljritning. Själva fönstersmygen
och en c:a 10 cm bred rand omkring densamma kalkmålas i ren gulockra eller eventuellt med
guldbronsfärg. Fönsterbåge och spröjsar i samma färg som smygen. 3. Taklist oljemålas i
svart vitt och grått enligt detaljritning. 4. Taket oljelaceras i vitgrå färgton med någon
brytning i blått. Taklanterninens inre ytor oljemålas i rent vitt. 5. För altarbordet antependium
i svart kläde eller sammet med silvergrå sidenband och broderi i vitt och grått silke enligt
detaljritning. På altarbordet krucifix och mässingsstakar av gammal typ. 6. På väggarna 4 à 6
större mässingslampetter av gammal typ för 2 à 3 ljus vardera. 7. Katafalk av trä utföres enligt
ritning och målas i svart med vitgrå profiler.
Troligen murade man även en rökgång i muren för framtida kamin. Arkitekten skickar även
över ritningar till bänkar rymmande 44 platser och skåp. De senare är tänkta att få ett
sammanhängande överstycke, så att de ser ut som en inbyggd portomfattning. Framför orgeln
och ett förrådsutrymme placeras skärmar i stil med bänkgavlar och ryggstycken.

Gravkapellet invigdes 1927. På 1970-talet gjordes en interiör ombyggnad efter förslag från
byggnadsingenjör Erik Persson vid Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås. Inför arbetet gjordes
uppmätningsritningar. De visar på en planlösning, som i stort sett liknar Paulis originalritning.
Altaret flankeras av plats för orgeln och en inbyggnad, troligen desamma som Pauli beskriver.
Av uppmätningsritningen framgår det att större delen av utrymmet under gravkapellet var
outgrävt, det fanns bara ett kistförvaringsrum som man nådde via en trappa på baksidan.
Ombyggnaden innebar att det blev hel källare under kapellet med personalurtymmen, förråd,
bisättningsrum och kisthiss. I ceremonisalen gjordes den nuvarande inbyggnaden i sydöst med
ett rum för officianten i västra delen. Skillnaden mot idag är att den östra delen, där det är
kapprum idag, var avsett för orgeln. Det fanns en ljudöppning i den nya väggen, som i övrigt
verkar vara sluten. Organisten använde en dörr ut till vindfånget. I ceremonisalen togs
utrymmena invid altaret bort och även själva altaret byggdes om. Nytt golv lades in och
bänkar ersattes med lösa stolar. När gravkapellet stod klart 1976 skrev Östgöta
Correspondenten att Paulis önskan beträffande färgsättning nu gått i uppfyllelse. Nya
lampetter var specialtillverkade hos Fongs i Gränna och utförda av Jan Rendahl, Ödeshög.
Golvstakarna var ett verka av Valter Nilsson, Ödeshög och orgeln beskrevs som elektronisk
med kyrkton. Mest uppmärksamhet väckte den nya glasmålningen designad av ingenjör Erik
Persson, som också ansvarade för restaureringen, och utförd av glaskonstnär Winfried Baier i
Tranås.