Stäng fönster NORRKÖPING SANKT JOHANNES KYRKA 1 - husnr 2, SANKT JOHANNES KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Sankt Johannes kyrka (akt.), SANKT JOHANNES KYRKA (akt.) | |
| 2007-01-01 |
| Historik |
|---|
|
Staden/Socknen Norrköping är en medeltida stadsbildning och erhöll stadsprivilegier år 1350. Den var vid denna tid främst en fiske- och kvarnby, där många av Östergötlands stormannasläkter och kyrkliga institutioner hade ekonomiska intressen. Under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades Norrköping till en av landets största industristäder. Under 1600-talets första hälft utvecklades främst vapensmidet under brukspatron Louis de Geers ledning och därefter beviljades privilegier för bl a vantmakeri, klädesfaktori och segelduksväverier. En ny stadsplan utlades efter rutnätmönster enligt tidens renässansideal. Under det sena 1800-talet etablerades en rad industrier företrädesvis med textil inriktning. Det finns fyra kyrkor i Norrköping; S:t Olai, S:t Johannes, Hedvigs kyrka, som invigdes 1673 och som fram till 1862 sörjde för stadens tyskspråkiga befolkning samt Matteus kyrka, vars församling bildades 1885 för att tillmötesgå behovet i de norra stadsdelarna. Under medeltiden fanns det två kyrkor inom Norrköpings stadsområde, S:t Johannes tillhörande landsförsamlingen och S:t Olai som stadsförsamlingens kyrka. S:t Johannes eller Johannis socken gränsade i norr till Norrköpings stads ägor. Socknens södra delar består till stor del av slätt med några bergiga delar. Huvudnäringen har tidigare varit åkerbruk med fiske som binäring. Bland socknens större gårdar återfinns bl a Händelö, Lindö och Ljura. Stora delar av socknen är numera inkorporerade i Norrköpings stadsområde. Kyrkobyggnaden Den äldsta kyrkan uppfördes troligen under äldre medeltid. Den ersattes med en ny kyrka 1788-1789, som uppfördes av byggmästaren Fehmer och eventuellt byggmästare Abraham Pousette efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. Kyrkan brann 1822, men återuppbyggdes omgående. Vid sekelskiftet 1900 ansåg landsförsamlingen att kyrkan låg på en mindre välbelägen plats och föreslog att en ny kyrka skulle uppföras i södra delen av staden. Norrköpings stad inköpte kyrkan 1902 och 1906 togs den ur bruk i samband med att nya Sankt Johannes kyrka invigdes. Tanken var att riva kyrkobyggnaden, men rivningsförslaget stötte på motstånd och istället ombyggdes den till Norrköpings Hörsal efter ritningar av arkitekten Carl Bergsten och återöppnades för sin nya funktion 1913. Den nya kyrkan uppfördes några kilometer söder om den gamla kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes 1904-1906 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin. Flodin (1857-1930) var stadsarkitekt i Norrköping mellan åren 1886 och 1928. Under denna långa period ritade han en rad offentliga byggnader i den expanderande industristaden. Han har även ritat Katrineholms kyrka och tornet till Valdemarsviks kyrka. Byggnadskommittén, som hade bildats 1902, gjorde flera resor för att titta på kyrkorna i bl a Vadstena, Orlunda, Skänninge, Appuna, Norra Solberga, Katrineholm och Örebro. Flodin fick därefter i uppdrag att ta fram ritningar till en ny kyrka med kyrkan i Norra Solberga i Jönköpings län som förebild. Den nya kyrkan fick en för tiden typisk utformning i en blandning av nygotik, nationalromantik och jugend, som var de rådande arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900. Arkitekterna vid sekelskiftet hade även en förkärlek att använda naturmaterial i byggnaderna, vilket är tydligt i kyrkans fasaders beklädnad av granitnubb. Kyrkorummet försågs med ett panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt och tydligt markerade valvribbor. Inredningen utfördes, karakteristiskt för tiden, i ek med inspiration från gotiken. Väggar och tak fick dekorativa målningar i jugendstil i form av växtornamentik och änglafigurer. Dessa målades av dekorationsmålaren C R Forsslund från Sköldinge. Forsslund har även utfört de interiöra målningarna i Skärkinds kyrka 1906-1907. I flera av de kyrkor som uppfördes omkring 1900 med samma konstruktion som i Sankt Johannes kyrka uppstod snart fuktskador i väggarna. Vid den renovering som utfördes 1927 under ledning av arkitekt Erik Fant var man tvungen att hugga ner den invändiga putsen och därmed förstördes en del av de invändiga målningarna. Samtidigt murades även korfönstren igen och en altartavla från den gamla kyrkan placerades i koret. Fuktproblemen i murarna fortsatte dock och en rad utredningar gjordes. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee föreslog 1964 att graniten i yttermurarna skulle bytas ut mot beständigare material eller att innerväggarna skulle kläs med ett skikt halvstens kalksandtegel. Kyrkans nuvarande utseende härrör i stort sett från den omfattande renovering som utfördes 1969-1970 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. Väggarna försågs med ny stänkputs. Den södra korsarmen, som tidigare varit försedd med bänkar och varit öppen mot kyrkorummet byggdes in och inreddes till bl a sakristia och väntrum. Kyrkorummets färgsättning anpassades till de målningar från 1906 som framtogs på taklisten. Korfönstren, som sattes igen 1927, togs åter upp och smyckades med glasmålningar utförda av konstnären Bo Beskow. Kyrkan fick samtidigt en ny orgel byggd av Grönlunds Orgelbyggeri. Under senare år har den norra korsarmens användning förändrats från gravkapell till församlingsverksamhet. |
