Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÅTVIDABERG KYRKEBY 4:1 - husnr 2, VÄRNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Värna kyrka (akt.), VÄRNA KYRKA (akt.)
2007-01-01
Historik
Värna kyrka uppfördes sannolikt omkring år 1500. Kyrkan är samtida med Åtvids
gamla kyrka och sätts i samband med uppblomstringen av bergsbruket i Åtvidabergs
bergslag mot slutet av 1400-talet och under 1500-talets förra del. Kyrkan fick sin
nuvarande yttre form vid en omfattande ombyggnad 1764, då bl a koret utökades och
sakristian tillbyggdes. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare
rakslutet kor och sakristia på korets norra sida. Kyrkan är uppförd av gråsten med vita
spritputsade fasader med slätputsade fönster- och dörrnischer. Västgavelns övre parti
dekoreras av blinderingar. Det höga, branta spåntäckta sadeltaket är uppdelat i två
avsatser över långhuset. Huvudingången är på västra gaveln. Interiören präglas framför
allt av 1900-talets renoveringar. Klockorna hänger i en klockbod, som är uppförd 1860.

Kyrkobyggnaden
Värna kyrka uppfördes av gråsten med ett rektangulärt långhus sannolikt omkring år 1500.
Kyrkan är samtida med Åtvids gamla kyrka och sätts i samband med uppblomstringen av
bergsbruket i Åtvidabergs bergslag mot slutet av 1400-talet och under 1500-talets förra del.
Värna kyrka är i stort sett en förminskad och förenklad kopia av kyrkan i Åtvid. Åtvids kyrkas
långhus har ursprungligen varit indelat i tre skepp genom stolprader som burit upp
takstolarna. I exteriören syns detta genom att yttertaket över mittskeppet reser sig över resten
av taket. Taket på Värna kyrka har samma typ av konstruktion. Blinderingarna av tegel på
Värnas västra gavel är dock betydligt enklare utformade än de på Åtvids gamla kyrka.
Taket inne i långhuset och väggarna försågs år 1728 med dekorativa målningar utförda av
målarmästare Anders Wikström, Söderköping. Kyrkans nuvarande utseende härstammar i
stort sett från en omfattande om- och tillbyggnad år 1764. Ett äldre rakslutet kor revs, med
undantag av norra väggen, och ersattes av ett större kor med sydportal. Fönsteröppningarna
förstorades och fick sin nuvarande form, storlek och placering och en ny ingång upptogs i
västgaveln. Samtidigt uppfördes sakristian i norr. Kor och sakristia försågs med ett, för tiden
typiskt, brant valmat tak. Arbetena utfördes av murmästaren och klockaren Anders Hansson i
Kärna. I slutet av 1700-talet överkalkades målningarna från tidigt 1700-tal och ersattes av
draperimålningar utförda av målaren Wickman. Under 1700-talet försågs kyrkan även med en
del inventarier och fast inredning, som t ex predikstolen, en dopskål av koppar och
altaruppsatsen fick då sin nuvarande form med skulpturer från ett medeltida altarskåp.
På 1820-talet övermålades draperimålningarna och kyrkorummet målades vitt helt i tidens
anda. Samtidigt fick kyrkan en ny orgel tillverkad av Jonas Fredrik Schörlin. Kyrkorummet
försågs 1836 med en ny läktare och ny bänkinredning, tillverkade av snickare Hertzman. I
slutet av 1800-talet ersattes Schörlinorgeln av en orgel tillverkad av Erik Nordström och den
slutna bänkinredningen ersattes av en ny öppen bänkinredning.

Redan 1939 uppgjorde stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee förslag till
renovering av kyrkorummet. Det dröjde dock till 1952 innan renoveringen kom till stånd och
då under ledning av arkitekt Erik Fant. Kyrkans interiör präglas i hög grad av den omfattande
renoveringen. Ett mindre vapenhuset vid kyrkans västra gavel revs och kyrkans huvudportal i
väster breddades och en ny portal i sakristians västmur togs upp. Interiören omdanades med bl
a nytt kalkstensgolv, en ny återigen sluten bänkinredning och predikstolen omändrades.
Korets två östfönster sattes igen. Dessa togs åter upp vid nästa renovering som utfördes 1991.
Därefter har endast vård- och underhållsarbeten utförts.