Stäng fönster TOMELILLA RAMSÅSA 55:1 - husnr 1, RAMSÅSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ramsåsa kyrka (akt.), RAMSÅSA KYRKA (akt.) | |
| 2016-04 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar byggdes under romanskt tid, 1100-1200-talet, och består av långhus med kor och absid. Murarna är uppbyggda av kalkstensflis med inslag av gråsten. Hörnkedjorna är av kvaderhuggen kalksten och avslutas av kapitäl i form av en utskjutande kalksten. En liknande murteknik finns i tornet till Stora Herrestads kyrkas murverk, även detta av kalksten. Murarnas tjocklek och sockeln på kyrkan kan tyda på att den inte tillhör de tidigaste stenkyrkorna i Skåne. Även kyrkans placering ”mitt i byn” talar för en sen datering, möjligen sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Under 1300-talet dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar, vilka finns bevarade i absiden och på långhusets väggar. Därefter valvslogs långhuset och koret. Kalkmålningar från 1400-talet finns bevarade i koret och i triumfbågen. Någon gång under medeltiden, möjligen på 1400-talet, tillkom ett torn vid långhusets västra sida. Tornet har kvadratisk planlösning och samma bredd som långhuset. Ett vapenhus har tidigare funnits på långhusets södra sida. En teckning av kyrkan från omkring 1800-talets mitt visar kyrkan utan vapenhus och en stödpelare vis långhusets södra sida. Vid denna tid fanns också ett fönster i absidens östra sida och ett fönster på långhusets norra sida, i östra valvtravéen. Under 1800-talet gjordes omfattande renoveringar då södra tornmuren delvis murades om. Gavlarna murades upp mot söder och norr istället för som tidigare mot öster och väster och torntaket täcktes med tegel. Redan tidigt efter renoveringen fick man problem med tornets murverk vilket antogs bero på att man använt ett dåligt murbruk. Ett järnband fästes 1852 runt tornet i höjd med klockvåningen. Yttertaken täcktes också om på 1800-talet. Blyplåt byttes till järnplåt för att finansiera renoveringarna. Nya fönster bör ha tillkommit någon gång vid 1800-talets andra hälft. En dörröppning ersatte fönstret i absidens östra sida och en ny fönsteröpp-ning togs upp mot söder. Under 1932 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Nils A. Blanck. Vid denna tidpunkt fick kyrkan nya ytterdörrar och en entréhall gjordes i tornets västra del med nya innerdörrar och ny trappa till tornets övre våningar. Orgeln ställdes på sin nuvarande plats i långhusets sydvästra hörn. En trävägg mellan sakristia och kor ersattes med en genombruten skärm som inte finns kvar längre. Mellan 1951-1954 ersattes kyrkans kaminer med elektrisk uppvärmning efter handlingar av N. A. Blanck. Vid denna tidpunkt sattes troligen ett fönster igen vid långhusets norra sida och ett epitafium placerades på dess plats. Nästa renovering skedde 1958-61 med Aina Berggren som ansvarig arkitekt. Kyrkans innergolv lades om med rött tegel på ett bjälklag av betong och medeltida kalkmålningar togs fram av konservator Axel A. Kulle. Skranket mellan kor och absid samt altarringen togs bort och ersattes av kyrkans befintliga altaruppställning och lösa knäfall. Mellan åren 1987 och 1988 utfördes en fasadrenovering under ledning av arkitekt Birgit Kordina. En murverksdokumentation utfördes samtidigt av Mabel Cronwall. Senaste yttre renovering utfördes 1999-2000 under ledning av arkitekt Hans Ponnert då utvändig puts och yttertak renoverades och sågs över. Vid detta tillfälle påträffades ursprungliga inmurade takstolsdelar i långhusets och korets gavelrösten. |
