Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÄNGELHOLM ÄNGELHOLM 3:115 - husnr 1, ÄNGELHOLMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Ängelholms kyrka (akt.), ÄNGELHOLMS KYRKA (akt.)
2016-01
Historik
På den plats där Ängelholms kyrka ligger idag, har det funnits kyrklig aktivitet sedan åtminstone 1516, då stadens första kyrka började uppföras. Förhållandevis litet är känt om dess historia, som fick ett abrupt slut 1565 då staden eldhärjades under Nordiska Sjuårskriget. Från kyrkan lyckades man rädda den s.k. Luntertunklockan, som tidigare överförts från kapellet i Luntertun, och än idag finns bevarad. Den gamla kyrkan blev stående som ruin, och ersatt av ett kapell i korsvirke uppfört precis intill den förfallna byggnaden. I kapellet fanns ett altare och en dopfunt, och efter reformationen även predikstol och bänkar. Den gamla kyrkogården användes som begravningsplats, och i resterna av tornmurarna hängde man upp kyrkklockorna under öppen himmel.

I början av 1700-talet började man på allvar arbetet med en ny kyrka. Kapellet hade rivits, och de ursprungliga murarna reparerats för att fungera som grund till en ny helgedom. Den nya kyrkan gavs formen av ett kors med en spira över korsmitten. Den södra korsarmen inreddes till vapenhus och den norra till dopkapell. Koret fick en tresidig avslutning med rundbågiga fönster. Tegeltaket underströks, portarna gjordes av ek och murar och strävpelare avfärgades med röd kalkfärg. Snickare från trakten högg bänkar och klockstol, medan predikstolen köptes från Stockholm. Kyrkan stod klar 1707 och användes därefter fram till 1800-talets mitt. Mellan dessa år gjordes flera reparationer, bl.a. av taket och kyrkgolvet, vars gravkamrar fylldes igen 1827.

I mitten av 1800-talet var kyrkan i stort behov av underhåll. En kommitté tillsattes att
ansvara för renovering av kyrkan, men efter en tid beslutade man, liksom många andra skånska kyrkor vid samma tid, om en om- och tillbyggnad för att kunna ge plats åt den snabbt ökande befolkningen. 1864 tog byggmästare Ljungberg fram ett förslag till ombyggnad, som reviderades av kyrkorådsledamot Remmer och därefter skickades in till Överintendentsämbetet. Förslaget innebar bl.a. att västra korsarmen skulle förlängas och ett nytt torn uppföras. Ritningarna godkändes av ämbetets arkitekt J. F. Åbom, sedan han modifierat tornets utseende något. Efter en tid lät prosten Kock meddela, att han trots den planerade utbyggnaden inte trodde platsantalet skulle bli tillräckligt. Utöver de föreslagna åtgärderna ville han därför bredda korsarmarna och därigenom skapa en centralkyrka. Sedan byggmästare Haf gjort upp ritningar antog kyrkstämman Kocks förslag, vilket medförde att ungefär hälften av 1700-talskyrkan revs. Kyrkans avfärgades i gult med listverk och fönsteromfattningar i rött, och taken täcktes med skiffer resp. järnplåt. valvslogs, fick en orgelläktare i väster och ny inredning. Läktaren utvidgades 1901, och 1917 ersattes tornets järnplåt med skiffer lika övriga tak.

1931- 32 gjordes en stor renovering av kyrkan. Korskranket bakom altaret revs och en sakristia fogades till östra korsarmen efter arkitekt Nils Blancks ritningar. Samtidigt gjordes korets avslutning om och fick ett rundfönster i stället för den stora rundbågiga fönsteröppning, som funnits sedan 1700-talet. Nya dörrar satts in, golvet belades med kalksten och nya bänkar ställdes in. Som altarprydnad valdes en altartavla från 1700-talet framför Thorvaldsenfiguren, som man haft sedan 1885, och Blancks egenritade altarkors, som istället kom att ställas i sakristian. Innanfönstren sattes in 1938.

1941 anlitades arkitekt K.M. Westerberg för en interiör renovering. Frågan om en ståndsmässig altarprydnad var ännu aktuell, och kyrkorådet uppdrog efter en tävling Torsten Nordberg att rita ett altarskåp och några glasmålningar i fönstren. Samtidigt sattes dagens dopfunt in. 1948 fick läktaren en ny barriär med dekormålningar av Hugo Gehlin. Samma år sågs fönstren över och fick solbänkar av kalksten.

1986 gjordes ännu en tillbyggnad mot norr, nu efter arkitekt Sten Samuelssons ritningar, med ett litet samlingsrum, pentry, förråd och toalett.

2000 renoverades kyrkan efter Wikerstål Arkitekters anvisningar. Läktaren byggdes om till ursprungligt utseende och fick en ny trappa från långhuset. Tillgängligheten till koret förbättrades med en ramp, väggar och valv kalkades och valven isolerades. Bänk-inredningen fick nuvarande kulörer, och flyttbara knäfall och altarbord sattes in.

2001 gjordes en yttre renovering ledd av Lokal XXX Arkitekter. Fasaderna putslagades och måldeas liksom snickerier och fönster, och strävpelarna fick nya avtäckningar.