Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LUND HAVAMAL 5 - husnr 1, SANKT KNUTS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Sankt Knuts kyrka (akt.), SANKT KNUTS KYRKA (akt.)
2014-12
Historik
Innan den nuvarande församlingsgården stod färdig 1973 hyrde församlingen en källarlokal på Vikingavägen av LKF. Gudstjänst firades emellertid i församlingens medeltidskyrka i Stora Råby. Tanken var till en början att det kommunala fastighetsbolaget skulle bygga även själva kyrkan, men eftersom det skulle innebära att det inte gick att få statligt bostadslån för bygget uppfördes den istället i församlingens egen regi. Den 975 kvadratmeter stora församlingsgården byggdes dock av fastighetsbolaget som planerat. Något fastslaget program för de nya lokalerna fanns egentligen inte utan man ville istället låta de boende i området vara med och forma verksamheten.

Att Lineros nya kyrka skulle byggas i anslutning till servicecentrum ansågs som en självklarhet när området planlades i början av 1970-talet. Arkitekterna, professor Sten Samuelsson, Robert Larsson och Ingemar Flink, hade goda möjligheter att styra hur kyrkan skulle placeras i stadsrummet. De ritade inte bara kyrkan utan även de övriga byggnaderna i den nya stadsdelscentret där de lät det nära 13 meter höga taket avteckna sig tydligt i stadsdelen. En viktig utgångspunkt var att kyrkan skulle vara flexibel och kunna användas till andra ändamål än strikt kyrkliga. Detta gestaltades främst genom den flyttbara inredningen. Såväl predikstol som altare gjordes mobila så att de lätt ska kunna avlägsnas för att frigöra podiet framför altarväggen.

Ovanligt nog för en kyrka ritades Sankt Knut utan kors. Detta var ett led i Sten Samuelssons intention om det flexibla kyrkorummet. I en intervju i Sydsvenska Dagbladet 29/12-1971 säger han att ett kors ska kunna ”rullas in på något sätt när så önskas”. Reportern frågade även om hur flexibelt kyrkorummet kunde tänkas bli, skulle man exempelvis kunna anordna dans i kyrkan? Dans var absolut en mötesform
som skulle kunna förekomma svarade arkitekten.

Det visade sig emellertid att församlingen trots allt önskade ett kors i kyrkan och på pingstdagen 1975 invigdes det nuvarande keramiska krucifixet som hänger framför den glasade altarväggen. Det genombrutna altarkorset tillverkades av Lundakonstnären Gabi Cítron-Tengborg.

Åtta år efter invigningen installerades klockverket på kyrkans södra fasad tillverkat av Olssons klockgjuteri i Ystad. Klockorna styrs av en stiftvals där melodin automatiskt överförs till de fyra klockorna.

Den senaste större ombyggnaden genomfördes 2014–2015 efter ritningar av arkitekt Andreas Pulverer, Panorama arkitekter i Malmö. Ombyggnaden omfattade rum i kyrkans södra byggnadsdel. Det tidigare kapprummet blev samlingsrum med pentry och det tidigare stolsförrådet med fönster åt torget gjordes om till grupprum. I förrådet i sydväst inreddes sakristia. Tre nya kvadratiska fönster togs upp i sydfasaden för att förse det nya samlingsrummet och sakristian med dagsljus. En glasad skjutdörr monterades mellan entrén och samlingsrummet.