Stäng fönster ÖRKELLJUNGA FAGERHULT 59:1 - husnr 1, SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Skånes-Fagerhults kyrka (akt.), SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA (akt.) | |
| 2016-09 |
| Historik |
|---|
|
Skånes Fagerhults gamla kyrka Den nuvarande kyrkan har haft en senmedeltida föregångare, som låg strax intill den nya kyrkan. Dess plats markeras av en minnessten på kyrkogården. Kyrkan byggd av gråsten bestod av långhus och rakslutet kor. Senare uppfördes ett vapenhus framför söderportalen. Flera krig under 1600-talet drabbade kyrkan hårt med förstörelse. Under 1700-talet renoverades återigen kyrkan och försågs med ett nytt brädtak med målningar av Christian Holtz. Kyrkan hade inget torn utan en fristående brädklädd klockstapel stod på kyrkogården. På 1800-talet var kyrkan för liten för den växande befolkningen. Det fanns också en önskan att bygga en modern och ljus kyrka som motsvarade tidens estetiska krav. 1896 beslutades att bygga en ny kyrka och 1899 revs den gamla kyrkan. Det målade taket i gamla kyrkan köptes av Oscar Trapp i Helsingborg som senare skänkte det till Helsingborgs museum. Skånes Fagerhults nya kyrka Ritningar till den nya kyrkan gjordes 1897 av arkitekt Adrian Crispin Peterson från Göteborg och hans son Carl Crispin. Kyrkan invigdes 1900. Byggmästarna gick i konkurs och byggnadsarbetet avstannade under en period och blev dyrare än församlingen planerat. Peterson (1835-1912) utbildades på Chalmers och Konstakademin i Stockholm. Han var arkitekt vid Överintendentämbetet och praktiserande arkitekt i Göteborg. Peterson har ritat över 30 kyrkor i landet, de flesta i Göteborgs stift. Skånes Fagerhult var fram till 1949 annex till Hishult som tillhör Göteborgs stift. Även kyrkan i Hishult är ritad av Adrian Peterson. Under 1800-talet var det endast JF Åbom som ritade fler kyrkor är Peterson. Även en mängd profana byggnader som sjukhus, skolor, stationer och bostadshus framförallt i Göteborg har Adrian Peterson som upphovsman. När Skånes Fagerhults kyrka invigdes hade den öppna bänkar med figursågade gavlar. Korets valvribbor var rikt dekorerade med dekorativ ornamentmålning, liksom runt fönster och triumfbågen. På 1920-talet gjorde domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin ett besiktningsutlåtande 0m kyrkan. Det var problem med fukt i kyrkan och Wåhlin föreslog bland annat att cementfogarna skulle tas bort både interiört och exteriört och ersättas med kalkbruk. En horisontell list på fasaden skulle också tas bort. Troligen har väggarna och korvalvets rika dekorativa ornamentering målats över med vit färg vid denna tid. Läktaren byggdes ut. 1925 byttes predikstolen till en äldre från gamla kyrkan. 1934 utökades klockbocken med ytterligare en klocka. 1951-52 gjordes en renovering under ledning av arkitekt S Rhedin som bland annat innebar helt ny bänkinredning och nytt golv av kalksten i koret. Tornets tegelfasad byttes mot nytt tegel. Vid någon tidpunkt har taket isolerats med tretexskivor. 1968-69 byttes taket från grönmålad järnplåt till kopparplåt. Fönstren försågs med innerbågar av teak, förutom korfönstren som fick yttre båge av aluminium. Fönsterbänkarna försågs med marmorplattor. Interiör renovering gjordes 1991 då väggar och inredning målades och antalet kulörer reducerades. Väggarna och tak målades med latexbaserad färg. Två bänkar togs bort längst fram. Handlingarna gjordes av arkitekt Mikael Forsberg. |
