Stäng fönster KARLSKOGA STADSHUSET 3 - husnr 1, KARLSKOGA STADSHUS
Byggnad - Beskrivning
| Karlskoga Stadshus (akt.) | |
| 2017-05-02 |
| Historik |
|---|
|
(...) Senare delen av 1930-talet blev en tid av omprövning för de svenska funktionalisterna. Den ursprungligen renläriga funktionalismen utvecklades i en mer nyanserad riktning med tydliga traditionella inslag. Sune Lindström var ideologiskt en övertygad modernist, men han var inte dogmatisk i sitt förhållningssätt till arkitektur och byggande. Han reviderade sina idéer om en ideal arkitektur, och hans nya tankar om en mer ”folklig” modernistisk/funktionalistisk arkitektur kom till fullt utryck i just Karlskoga stadshus. Detta uttryck kom att stämma väl överens med kommunens önskemål om en byggnad som vilade på traditionens grund, men uttryckte den nya stadens framåtsyftande ambitioner. Byggnadens slutliga utformning växte fram genom en löpande dialog mellan kommunledning och arkitekt. Byggnaden innehöll ursprungligen lokaler för kommunal förvaltning, hotellboende, representation och festligheter. Den funktionella uppdelningen av byggnaden var ursprungligen tydlig, men med för byggnaden karaktäristiska övergångszoner, t ex den ursprungligen öppna passagen mellan torg och gård som bands samman genom enhetlig gatubeläggning. Passagen symboliserar också övergången från torget som handelsplats till den öppna gården som en plats för den kommunala demokratin. Rörelsen mot ett traditionellt influerat byggnadsskick återspeglas både genom byggnadens form och genom att de material som valdes för stadshus- och hotellbyggnaden hade en medvetet stark förankring i regionen: spån, skiffer, marmor, koppar, järn och inte minst tegel. Det är det traditionella anslaget i den modernistiska formen, där de regionala materialen framhålls som de exklusiva, som ger huset sin status som markör i den svenska modernismens historia. (...) Byggnaden har under årens gång kontinuerligt förändrats på olika sätt. Det handlar främst om mindre funktionella anpassningar, men också större och gestaltade om- och tillbyggnader. Ombyggnader som är så tydliga och väl genomarbetade att de kan betraktas som ”årsringar” i byggnadens historia. Redan under 1940-talet skedde förändringar i de kommunala tjänstelokalerna på grund av att stadens administration växte. Under början av 1960-talet gjordes tillbyggnaden av restaurangen på gårdens norra fasad. En tillbyggnad som ursprungligen planerats av Sune Lindström. En ombyggnad av taket gjordes också under 1960-talet, sannolikt efter ritningar av Sune Lindström. Under mitten av 1980-talet gjordes den mest omfattande ombyggnaden som kom att påverka större delen av byggnaden. Den kommunala förvaltningen lämnade då byggnaden och tjänsterummen i stadshusdelen byggdes om till hotellrum. Den största förändringen blev att den öppna arkaden mellan torget och gården byggdes igen för att skapa en större reception och hotellfoajé. En tillbyggnad för restaurangen gjordes också i det nordvästra hörnet av gården och i anslutning till den tillkom en estrad. Arkitekt för den ombyggnaden var Lennart Jansson. Han var en etablerad arkitekt och möbelformgivare och svarade för inredningar i ett flertal kända offentliga miljöer i landet. Ombyggnaden för receptionen är mycket väl genomarbetad och utförd med utvalda material av hög kvalitet. Ombyggnaden för receptionen är tillsammans med 1960-talets ombyggnad av taket tydliga årsringar i byggnadens historia och är därför viktiga delar av dess kulturhistoriska värde. Det är inte ovanligt att byggnader genomgår förändringar över tid. I vissa fall kan förändringar påverka det kulturhistoriska värdet mycket negativt. Karlskoga Stadshus och har – trots de förändringar som skett genom åren – behållit sin särprägel och karaktär som byggnad. De stora förändringarna är medvetet gestaltade och hör samman med förändringar av användningen. Förändringarna är väl dokumenterade, det är därför möjligt att – där så är motiverat – återskapa det ursprungliga utseendet. |
