Stäng fönster ESLÖV HOLMBY 28:1 - husnr 1, HOLMBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Holmby kyrka (akt.), HOLMBY KYRKA (akt.) | |
| 2016-12 |
| Historik |
|---|
|
Holmbys romanska stenkyrka anses ha uppförts av Mårten stenmästare på 1100-talet. Antagandet grundas främst på fynd av byggstenar från den tidigare kyrkan som gjordes 1939, bland annat en kolonnett med vridet skaft liknande utsmyckningar som ännu pryder närliggande Hammarlunda kyrka vilken bedömts vara ett verk av just Mårten stenmästare. Kyrkan uppfördes sannolikt med långhus, kor och absid. Ett västtorn kan ha varit planerat redan från början, men uppfördes troligen kring 1200. Senare under medeltiden till vapenhus i söder och tornet försågs med trappstegsgavlar åt väster och öster. Befolkningsökningen i Sverige under sent 1700-tal och 1800-tal ledde på många håll till att medeltida kyrkor byggdes ut eller revs till förmån för nybyggen. I Holmby började utbyggnad diskuteras på 1840-talet och efter att ha avfärdat ett förslag om en större tillbyggnad i söder antogs 1868 ett förslag av arkitekt Albert Törnqvist. Törnqvist var ledamot och vice professor vid Konstakademin och hade främst gjort sig ett namn genom att rita civila byggnader, där ibland flera sjukhus där han införde den innovativa lösningen med genomgående sidokorridorer som sedermera fick flera efterföljare. Han ritade även ett knappt 30-tal kyrkor, i Skåne utöver Holmbys också kyrkorna i Hörröd och Ingelstorp. Törnqvists förslag för Holmby kyrka innebar att endast tornet bevarades av den medeltida kyrkan, och till detta fogades en nyklassicistisk byggnadskropp med rymligt långhus och polygonalt avslutad absid. Tornets övre del byggdes om och nya ljudöppningar och fönster upptogs. I uppförandet av de nya byggnadsdelarna återanvändes i stor utsträckning sten från den romanska kyrkan. Arbetena påbörjades 1872 och den 24 augusti året därpå kunde invigningsgudstjänst hållas. Delar av inventarierna överflyttades till den nya helgedomen medan andra föremål deponerades på Historiska museet i Lund, däribland det medeltida triumfkrucifixet, den medeltida dopfunten i gotländsk kalksten samt altaruppsats, predikstolstrappa och läktarbarriär från 1600-talet. 1939 genomfördes en större restaurering under ledning av arkitekt Eiler Græbe. Långhusets med svarta cementplattor byttes ut mot rött enkupigt tegel och absiden avtäcktes med kopparplåt. Vidare tillkom nya ytterportar till samtliga entréer. Interiört målades väggar och tak, som tidigare var kalkfärgade i svagt rosa, vita. Det åttkantiga gula golvteglet med svarta mellanstenar byttes ut mot rött handslaget tegel. Altaruppsatsen i trä från 1873 ersattes av högaltaruppsatsen från Lunds domkyrka. Absiden hade fram tills dess endast delvis dolts från det övriga kyrkorummet genom ett skrank. När den nya altaruppsatsen installerades murades en nisch upp till kortaket, vars fältindelning därmed bröts, och sakristian i absiden avskärmades helt från kyrkorummet. Sannolikt var det även vid denna restaurering som predikstolen flyttades från sin ursprungliga plats norr om triumfbågen, där den nåddes genom murverket från sakristian. 1943 installerades elektrisk belysning och 1956 tillkom en ny orgel. Vid mitten av 1960-talet införskaffades en lillklocka och ringningen elektrifierades. Torntakets och spirans rödmålade järnplåt byttes ut mot kopparplåt och takstolarna kompletterades. Vid slutet av decenniet skedde även en invändig renovering. 1965 byttes torntakets och spirans rödmålade järnplåt ut mot kopparplåt. 1980 tillkom innerfönster på norrsidan och 1989 fick kyrkan ny exteriör puts och kalkning samtidigt som orgelläktarens golv byttes och inventarier konserverades. Under 00-talet avlägsnades bänkraderna under orgelläktaren för att skapa gemensamhetsutrymmen med lösa bord och stolar. 2015 anlades en tillgänglighetsanpassad entré vid sydporten, med ramp från väster och trappa från norr, allt i svensk granit. |
