Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖREBRO HUSAREN 2 - husnr 1, F.D. RIDHUSET

 Byggnad - Beskrivning

F.d. Ridhuset (akt.)
2016-09-05
Historik
F.d. Ridhuset och F.d. Stabsbyggnaden (nedan kallade Ridhuset och
Stabsbyggnaden) är idag de enda bevarade byggnaderna från den
militära verksamhet som under större delen av 1800-talet fanns i centrala
Örebro. Den historien lever också kvar genom kvartersnamnet Husaren,
där Karolinska skolan sedan början av 1900-talet satt sin prägel på
miljön. Ridhuset används sedan år 1957 av Karolinska skolan som
gymnastiklokal. Stabsbyggnaden blev byggnadsminne år 2002.

Norr om slottet och Svartån, på platsen för den nuvarande parken
framför Centralpalatset, låg en 1700-talsbyggnad som år 1835 togs över
av Livregementets husarer (K 3). Den kom då att kallas ”Husarstallet”
och innehöll bl.a. stall och logement för ett 100-tal husarer. Regementet
kallades under den tid det var förlagt till Örebro även ”Närkes husarer”.
Regementet flyttade år 1905 till Skövde och levde vidare i landets
militära organisation under namnet K 3. Husarstallet revs år 1912 i
samband med att Centralpalatset byggdes och platsen gjordes då om till
en park, Centralparken.

Ridhuset och Stabsbyggnaden uppfördes under åren 1861-1862.
Det nya ridhuset ersatte ett äldre ridhus som låg på den plats där
byggnaden ”Sibirien” på Karolinska skolan ligger i norra delen av Kv
husaren. Dåvarande stadsarkitekten i Örebro Fridolf Wijnbladh fick i
uppdrag att rita det nya ridhuset. Det är oklart om han också svarade för
ritningarna till Stabsbyggnaden. Wijnbladh var en välutbildad och
skicklig arkitekt som väl behärskade de historiserande arkitekturstilar
som de ledande arkitekterna använde under 1800-talet. I sina byggnader
i Örebro använde han ofta klassicerande stilar. Med tanke på
Stabsbyggnadens väl avvägda volymer och tydliga karaktär av
nyrenässans, finns det därför inget som motsäger att Wijnbladh skulle
kunna vara arkitekten. Fridolf Wijnbladh var stadsarkitekt i Örebro
under åren 1854-1872. Han ritade många av de byggnader som
uppfördes efter stadsbranden i Örebro år 1854 och som fortfarande
präglar stadsbilden i centrala Örebro. Till de mer betydelsefulla hör
Rådhuset, Örebro Hotell/Stora hotellet och Örebro Teater.

Ridhuset är byggt i en medeltidsinspirerad stil där exteriören
karakteriseras av runbågiga former i fönster och fasaddekorationer.
Fasaderna inramas av lisener och en rundbågsfris längs takfoten. Den
södra fasaden mot Stabsbyggnaden har en tredelad mittrisalit. De tre
delarna avdelas av åttakantiga kolonner som avslutas med korta
gjutjärnspiror. Ridhuset och Stabsbyggnaden binds längs Slottsgatan
samman av en mur med samma fasaduppbyggnad med lisener och
rundbågsfris som på Ridhuset.

År 1895 byggdes Ridhuset om invändigt för att användas som
infanterivolontärskola och exercishus. År 1957 byggdes det om till
bollhus för Karolinska skolan. Då tillkom också förbindelsegången
mellan Ridhuset och Karolinska skolans gymnastikbyggnad.

Bollhus kallades förr byggnader avsedda för bollspel. De byggdes främst
under 1500-1800-talen för de bollsporter som då spelades, i första hand
föregångare till vår tids tennis.

År 1996 gjordes en restaurering av byggnadens fönster och fasader, då
restaurerades också muren längs Slottsgatan. Under åren 2015-2016
gjordes ytterligare en restaurering av byggnaden samtidigt som hela
Karolinska skolan renoverades. Den senaste restaureringen har gjorts
med en hög antikvarisk ambitionsnivå som tydligt lyfter fram
byggnadens stora kulturhistoriska värde och betydelse i stadsmiljön.