Stäng fönster VÄSTERVIK ÅKERHOLM 1:1 - husnr 7, HUVUDBYGGNAD
Byggnad - Beskrivning
| HUVUDBYGGNAD (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Under 1700-talet växte det upp en mycket talrik jordadel i Kalmar län. I Tjust kombinerades jordbruk på godset med skogsbruk, skeppsbyggeri och småindustri. Uppgifterna går isär gällande tiden för uppförandet av den nuvarande huvudbyggnaden, men mest troligt är att den åtminstone börjat uppföras ca 1755, beställd av ryttmästare friherre Georg Henrik Lybecker, född 1720 på Åkerholm. Byggmästare var Johan Georg Strubel från Norrköping, antagligen av tysk härkomst och av allt att döma välskolad i tidens arkitektur. "En rätt berömlig man, som war ett rart exempel af käckhet, drifft och konst, av nykterhet och flit; som hade för sin Gud och för thess ära nit, och har mångenstädes byggt palatser, torn och tempel, samt uti Norköping av sten the bästa hus &" Strubel avled 1755 "& på Åkerholms friherregård & wid byggningen af ett ståteligt stenhus". (Hofrén: Åkerholms byggnadshistoria och Johan Georg Strubel". Kalmar läns årsbok 1958) Efter ryttmästare G H Lybeckers bortgång 1776 såldes godset till godsägare Stjernswärd, som i sin tur sålde godset till handlaren Textorius och lagman Trotzelli. Detta speglar en tidstypisk företeelse under frihetstiden då borgarklassen spelar en allt viktigare roll. 1816 köptes gården av bröderna Sisellschöld för Herman Dickmans räkning. Efter dennes död 1821 tillförr lgodset sekotr O J Risellschöld, vars änka 1836 sålde Åkerholm till löjtnant Fredrik Rosenqvist af Åkershult. Baron Earl Raab köper herrgården 1856, och efter dennes bortgång 1892 övertas den av mågen C Cedercrantz. 1914 såldes gården till byggmästare Johansson. Jordadelns nya välstånd under frihetstiden manifesterades i godsens corps de logi. Arkitekturen uppfattades som det högsta medlet att uttrycka sin ställning och sin aristokratiska livsstil. Åkerholms herrgård utgör tillsammans med Helgerum en milstolpe i herrgårdsarkitekturens utveckling i sydvästra Sverige, som ett tidigt exempel på frihetstidens nya estetiska ideal som, liksom de nya idéerna, kom från Frankrike. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut - Byggnadsminnesförklaring, 1994-06-09 (Bilaga 1) |
