Stäng fönster STOCKHOLM AGLAURUS 2 - husnr 1, BRANDKONTORET
Byggnad - Beskrivning
| Brandkontoret (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Stockholms stads brandförsäkringskontor, oftast benämnt endast som Brandkontoret, grundades år 1746 för att arbeta förebyggande mot eldsvådor och med brandbekämpning samt garantera Stockholms fastighetsägare ekonomisk kompensation vid eldsvåda. Tidigt kunde fastighetsägare teckna så kallade allframtidsförsäkring och byggnaden pryddes därefter med Brandkontorets symbol – Fågel Fenix. Symbolen är fortsatt en vanlig syn i Stockholm, särskilt i Gamla Stan. Brandkontorets roll i Stockholms historia har ofta överstigit vad som idag betraktas som gängse för försäkringsbolag. Istället har bolaget haft en semiformell roll i formandet av det moderna Stockholm från sitt bildande till 1800-talets slut. Inte minst genom att kontoret under lång tid var organisatören och finansiären av stadens brandförsvar. Brandkontoret har sedan år 1809 huserat vid Mynttorget intill Kungliga slottet på fastigheten Aglaurus 1 och sedan år 1819 även på fastigheten Aglaurus 2.Aglaurus 1 uppfördes år 1670 efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. på uppdrag apotekaren Christian Haræus, men kom år 1764 att byggas om såväl exteriört som interiört. Ritningar för ombyggnationen tillskrivs både Carl Fredrik Adelcrantz och Erik Palmstedt, som vid tiden arbetade åt den äldre Adelcrantz. 1764 års ombyggnad behöll i stort Tessins arkitektur, även om några förändringar utfördes. Bland annat höjdes byggnaden med en attikavåning och fick ett valmat tak istället för säteritak. Aglaurus 2 var redan bebyggd med ett korsvirkeshus när apoteket uppfördes, men det är okänt när byggnaden uppfördes. Korsvirkeshuset revs år 1785 för att göra plats åt en ny byggnad som helt anpassades efter Aglaurus 1. På så vis skapades den tydliga exteriöra enhet som kvarstår idag. I byggnadens inre finns idag spår från flertalet ombyggnationer, där de mest omfattande har skett efter det att Brandkontoret köpt in hela kvarteret år 1819. Syftet var då att läka samman de två byggnadernas inre. Andra förändringar har skett löpande, men bland de viktigare var tillkomsten av den nya sessionssalen, idag kallad stora salen, vars interiör ritades av Gustaf Pettersson år 1912. Den gamla sessionssalen, som inreddes redan vid tillträdet år 1809, byggdes samtidigt om till expedition för Brandkontoret och kallas därefter för expeditionssalen. Endast delar av byggnaden har använts för Brandkontorets verksamhet och byggnaden fortsatte länge att delvis fungera som bostadshus. Hyresgästerna var oftast personer med koppling till verksamheten, medan bottenvåningarna hyrdes ut som butiks- och banklokaler. Butiks- och bankverksamhet finns kvar idag, medan samtliga delar som tidigare varit bostad är idag kontorslokaler. Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Stockholm, 2022-06-16, dnr 432-22873-2018. |
