Stäng fönster BÅSTAD FÖRSLÖV 30:1 - husnr 4, FÖRSLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FÖRSLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2016-02 |
| Historik |
|---|
|
Förslövs kyrkliga historia går tillbaka till medeltiden, sannolikt till 1100-1200-talet, då den första sockenkyrkan lär ha rests på samma plats som den nuvarande helgedomen. Inte mycket är känt om den romanska kyrkan, bl.a. eftersom de äldsta kyrkoböckerna förstörts när prästgården brunnit, men man vet att den var uppförd i gråsten, hade rundbågig stil och var 14 alnar bred och 50 alnar lång. Under senmedeltiden tillkom, i samband att kyrkan gotiserades, ett vapenhus i söder och ytterligare en utbyggnad vid korets södra sida. Enligt en beskrivning från 1747 användes även den som vapenhus, men lär senare ha gjorts om till sakristia. Sådana blev av praktiska skäl allt vanligare på 1700-talet. I kyrkorummet fanns predikstol och altaruppsats, som numer är försvunna. Det enda som idag finns bevarat bland den gamla kyrkans fasta inventarier är några snidade träfigurer, som lär ha suttit på predikstolen. Enligt en inventering 1981 ska det också finnas en profilerad omfattningssten, som tros ha tillhört kyrkans sydportal. Fram till mitten på 1700-talet hängde kyrkklockan i en fristående klockstapel. I syfte att förbättra ringningen beslutade man 1775 att foga ett västtorn till kyrkan. Tornet fick rida på den medeltida västgaveln, och kopplades till långhuset genom en valvbåge. Fasaderna gjordes i oputsat gråstensmurverk och taket täcktes med tegelpannor. Befolkningen i Skåne växte snabbt under 1800-talet. Mer än en tredjedel av landskapets kyrkor lär ha rivits under seklet, för att lämna plats åt större kyrkorum. Första förslaget till en ny kyrka i Förslöv lämnades redan 1803 av G.U. Boman. Efter att ha förkastat detta, och en andra skiss av A. Törnqvist, fastnade församlingen 1849 vid byggmästaren W. Westessons ritningar. Sedan dessa bearbetats av F. W. Scholander vid Överintendentsämbetet, kom dagens kyrka att färdigställas 1851 av murarmästare J. Hallberg. Den medeltida kyrkan revs, och till tornet fogades ett nytt kyrkorum och en östsakristia. Stenen från gamla kyrkan tillvaratogs delvis i de nya murarna. List-verk och omfattningar gjordes i oputsat tegel, inspirerade av C. G. Brunius medeltids-stil. Fönstren fick blyinfattat glas och taken belades med skiffer, sedan dugligt takspån inte gick att hitta. Även tornet föreslogs putsas och förses med bl.a. rosettfönster, åtgärder som aldrig kom att realiseras. Inte heller revs valvet över tornets bottenvåning, så som Westesson förordat, utan blev kvar precis som den utvändiga uppgången till tornet. Däremot byggdes gavlarna mot väster och öster om med trapptinnar. Vapenhuset pryddes med enkla kalkmålningar, bl.a. en lambrequindekor längs valvets sköldbågar. Dessa målningar är idag förputsade men togs fram inför renoveringen 1989-90. 1863 ändras den invändiga färgsättningen av kyrkorummet. Bänkar, dörrar m.m. ekådras, tredingtaket målas i gult och blått och altarskranket bronseras. 1929 grävs ett pannrum ut under sakristian. 1952-53 restaureras kyrkan av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Skiffertaket lagas, torn- porten byts ut mot en ny med återvunnet blyglas i ovanljuset och solbänkarna av tegel ersätts med granit. Kyrkorummet förändras samtidigt radikalt. All fast inredning och de invändiga snickerierna ommålas. Bibelcitatet över altarnischen målas över, liksom friserna längs innertakets takfot, då väggarna färgas enhetligt vita. Bänkarna förkortas och golven läggs om med tegel resp. kalksten. Förslövskonstnären Pär Siegård tar fram ritningar till en ny dopfunt och målningar på bänkarna och läktarbarriären. 1961 fortsätter Graebes och Siegårds transformation av kyrkan. Portalerna mellan kor och sakristia görs om; kulkorsen ovan dörrarna tas bort, och dörrbladen kläds med träpanel. Hela korväggen täcks av en freskmålning efter Siegårds skisser. Altarprydnaden, sedan 1900 en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur, byts på nytt mot ett träkors. 1971 görs en utvändig renovering av kyrkan, återigen efter Graebes anvisningar. Skiffertaket och avtäckningarna av galvad plåt ersätts genomgående med kopparplåt. 1989-1990 görs en restaurering av kyrkan efter Wikerstål& Forsbergs handlingar. Fasaderna putslagas och målas. Sakristiadörren, ljudluckorna och fönstren byts mot nya med utseende lika befintliga. Dörren mellan vapenhus och långhus förnyas. Korväggens nedre del och altarnischen tunnslammas, bänkarna målas i grått och orange och de trärena dörrarna i korväggen i grågrönt. Golven i sakristian och på läktaren täcks med nya mattor, kyrkorummet tillgänglighetsanpassas och koret utvidgas genom att främsta bänkraden tas bort. Läktartrapporna underbyggs med förråd bakom panelväggar och alla tekniska installationer förnyas. Radiatorerna längs långhusets fasader byggs in i väggfasta bänkar. Textilförvaringen förbättras och en personaltoalett inreds. Tornets mellanbjälklag repareras med friskt virke och förstärks med dragjärn. |
