Stäng fönster BÅSTAD KYRKAN 13 - husnr 1, MARIAKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| S:ta Maria kyrka (akt.), MARIAKYRKAN (akt.) | |
| 2016-02 |
| Historik |
|---|
|
Båstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 1470-1520, möjligen i perioder och av olika målare. De mestadels ornamentala motiven brukar vanligen till-skrivas Barkåkragruppen, baserat på stiljämförelser med deras målningar i kyrkan där. Redan under 1480-talet beslutade man att omgestalta kyrkorummet, och den raka öst-gaveln revs till förmån för en sexsidig koravslutning med omgång. Ovanför koret slogs ett stjärnvalv. Denna valvtyp hade introducerats under 1420-talet i S:t Petri kyrka i Malmö, men användes sparsamt i Skåne och vanligen i de mera prominenta kyrkorna. Samtidigt med koret uppfördes vapenhuset i söder. Den sista utbyggnadsetappen in-leddes omkring 1500, då västtornet tillkom. Tornet byggdes av tegel med trappgavlar. Ca 1500-1525 utfördes ytterligare kalkmålningar, koncentrerade till vapenhuset (idag sakristian) och norra sidoskeppets östligaste travé. Anledningen till att just den ytan smyckades kan vara, att det likt i många andra kyrkor stått ett medeltida Mariaaltare under valvet. Två av de yngre motiven är signerade ”Niels”. Knud Banning har lagt fram teorin, att hans verkstad bör ha en koppling till den som målat i Bunkeflo kyrka. Målningarna där är förvisso av en mindre skala, men med en likartad figurteckning. Det Skånska kriget under 1670-talet medförde stor förstörelse av kyrkorna i nordvästra Skåne. Kyrkan i Båstad vandaliserades och både altare, predikstol och epitafier sönderhöggs och kyrksilvret stals. Klockarebänken och klockorna skonades däremot. Efter krigets härjningar tvingades man att införskaffa nya fasta inventarier, samtidigt som bl.a. fönstren och taken krävde omfattande reparationer. De nuvarande fönsteröppningarna tas upp någon gång under 1700-talet, och mot slutet av seklet tillkommer både den befintliga altaruppsatsen, bänkinredningen, orgeln och orgelläktaren. Under 1800-talet repareras taket vid ett flertal tillfällen. 1812 byts tegeltaket mot ekspån, som senare under seklet delvis ersätts av blyplåt. 1911 läggs hela taket om med skiffer eller kanske eternit. Vid något av dessa tillfällen förnyas takstommen över sidovindar och koromgång. Delar av det äldre taklaget integrerades i den nya takstommen. Återgången till tegeltak görs, enligt vad som syns på äldre kort, senast på 1930- talet. 1892 byts dörren mellan kyrka och vapenhus mot en ny port efter Hjalmar Cornitsens ritningar. Några år senare läggs kyrkgolvet delvis om genom att teglet ersätts med kvadratiska plattor, troligtvis sin tids populära viktoriaplattor. 1927-1936 renoveras kyrkan under arkitekt Erik Fants ledning. Klockrummets bjälklag förstärks, en ny klockstol byggs och ljudluckorna byts ut. Vapenhuset görs till sakristia och kyrkans huvudingång flyttas till tornet. En källare grävs ut under kyrkan. Orgel-verket från 1792 monteras bakom en ny fasad på en läktare i tornets bottenvåning. Under 1940- 50-talen genomgår kyrkan ett flertal arbeten. 1948 byts samtliga fönster mot befintliga karmar. Det befintliga kalkstengolvet tillkommer 1955 efter arkitekt Torsten Leon- Nilssons anvisningar, och samma decennium läggs tegeltaket om. 1963-67 renoverades kyrkan interiört enligt Eiler Graebes anvisningar. Nästan alla snickerier och inventarier ommålas och kyrkorummet omkalkas. I samband med arbetena upptäcker man kalkmålningarna i sakristian. Två dittills igensatta fönster i koromgången tas upp. Övriga åtgärder omfattar utbyte av luckor i högkyrkans mur-öppningar, och insättandet av ett väggskåp i norra korpelaren. 1983-86 renoveras kyrkan efter Wikerstål& Forsbergs ritningar. I första skedet repareras kyrkorummet och sakristian; all lös puts rivs ner, ytorna omputsas och kalkvittas, alla plåtbeslag av järn byts mot koppar och de utvändiga snickerierna ommålas. Man hittar samtidigt rester av en nordportal i långhusmuren, två fönster i koromgångens sydöstra del, ett fönster på sakristians gavel och ett i sydvästra långhusmuren, alla med omfattningar av tegel i samma medeltida storformat. 1986 renoveras tornet; vittrat tegel byts ut, vissa partier ommuras och murverket förstärks med dragjärn. Torntakets tegel läggs om, de utvändiga snickerierna ommålas och plåtbeslagen byts mot koppar. Inne i vapenhuset inrättas en ny toalett, förråd och elcentral under orgelläktaren. 2002 görs en ny exteriör renovering av Wikerstål& Forsberg. Fasaderna rengörs, putslagas och kalkas, tegeltaken repareras och utvändiga snickerier ommålas. 2007 tillgänglighetsanpassas sakristians entré genom att marken utvändigt sänks ca 15 cm. Ytterporten renoveras samtidigt och förlängs i underkant med iskarvat virke. 2013 läggs tegeltaket om och runt hälften av tegelpannorna byts ut. Nockteglet av munktyp skonas så långt det går. Taklaget förstärks, fasaderna omkalkas, fönstren ommålas och avvattningen förnyas. Under besiktningen upptäcks några murade kanaler i högkyrkans murar, som kanske varit stöd åt ett ursprungligt innertak. 2015 beviljas församlingen kyrkoantikvarisk ersättning för ett nytt värmeregleringssystem. 2016 pågår invändiga konserveringsarbeten på väggar och tak. Ytorna är nedsvärtade och kommer rengöras, i första hand med torra metoder, och delvis ommålas. |
