Stäng fönster GÖTEBORG MAJORNA 720:341 - husnr 1, SANKTA BIRGITTAS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| SANKTA BIRGITTAS KAPELL (akt.) | |
| 1995-10-04 |
| Historik |
|---|
|
KAPELLETS TILLKOMST S:ta Birgittas kapell invigdes 1857 av den nyutnämnde domprosten Peter Wieselgren. Kapellet uppfördes av Carnegiska bruket och var ämnad för bruksbefolkningen. Ägarna hade ett stort religiöst, socialt och filantropiskt intresse och hela stadsdelen Klippan byggdes successivt upp efter brittiska förebilder kring sockerbruket och porterbryggeriet. Förutom kyrkan lade bruksledningen ned stora summor på goda arbetarbostäder samt sociala inrättningar av olika slag såsom skola, sjukkassa, sparbank och badhus. Ritningarna utfördes av A W Edelsvärd efter en skiss av bruksägaren Carnegie. Inspirationen var de medeltida små kyrkor som fanns i Skottland. Kapellet uppkallades efter det irländsk-skotska helgonet Brigida - den latinska namnformen för Birgitta. Byggmästare för alla Carnegiebrukets byggnader var Daniel Gabrielson. Grundstenen lades den 21 maj 1856. Tomtmarken köptes av Göteborgs stad. Kyrkan blev trots sin anspråkslösa storlek väl synlig genom den medvetna placeringen högt upp på en bergkulle, den s.k. Skinnareklippan som har givit området dess namn, nära brukens huvudentré. S:ta Birgittas kapell fick fasader av rött fogstruket tegel med detaljer av gul "klinkert" på en fotmur av granit och taket täcktes med skiffer. Kyrkorummets tak lades på öppna, spetsbågiga trätakstolar, väggarna blev ljust finputsade och golvet lades med breda träplank. Inredningen och snickerier var brunmålade. Kyrkbänkarna, främst avsedda för brukets arbetare, saknade störande och gnisslande dörrar. Detta var en modern idé, som Edelsvärd ansåg hade med demokrati att göra. Byggnaden var en enkelt och sparsamt dekorerad, den främsta utsmyckningen var de dyrbara målade glasfönstren i koret och på västra gaveln, vilka tillverkats i Skottland. FÖRÄNDRINGAR UNDER 1800-TALET Mycket lite är känt om de förändringar och åtgärder som vidtogs i S:ta Birgittas kapell under 1800-talet. Eftersom byggnaden var privatägd och inte ingick i den kyrkliga samfälligheten är inte utförda arbeten dokumenterade i samma utsträckning som Göteborgs övriga kyrkobyggnader. År 1880 försågs långhusets väggnischer med målningar av de fyra evangelisterna i helfigur, utförda av Gotthard Adolf Werner. Kring sekelskiftet målades kyrkorummet om, väggarna och innertaket försågs med enkla schablonmålningar. S:TA BIRGITTAS KAPELL UNDER 1900-TALET År 1919 överlämnades kapellet till Carl Johans församling för en tid av 25 år. I samband med överlåtelsen genomgick det en grundlig renovering och ommålning. Albert Eldh stod för den konstnärliga utsmyckningen. Det installerades även en centralvärmeledning med varmvatten och gjutna radiatorer samt elektriskt ljus med nya armaturer. Renoveringen omfattade även exteriöra arbeten. Skiffertaket och tegelfasaderna reparerades. Kyrkans fönster försågs med dubbelglas. Trapporna, terrassmurarna och trästaketet kring kyrkan ställdes i ordning. 1926 renoverades kyrkans orgelharmonium och den mekaniska bälgdriften ersattes av en elektrisk motor. Men problemen med den gamla orgeln fortsatte och 1931 införskaffades en ny elektrisk pedalorgel med 12 stämmor från J P Nyströms orgel- och pianofabrik i Karlstad. Sommaren 1937 påbörjades en omfattande renovering ledd av arkitekten Ragnar Ossian Swensson. Det största arbetet var omläggningen av golvet med ett nytt bjälklag av armerad betong, men under arbetets gång visade sig att även takets trästomme var så rötskadad att takbotten måste bytas och nytt skiffer läggas. I samband med kyrkans renovering utförde konstnärinnan Saga Walli en altartavla. Altaret sköts tillbaka mot korväggen och sakristian som förr var belägen bakom altarskranket placerades nu nedanför predikstolen. De målade fönstren i koret flyttades till västgaveln och i hela kyrkorummet sattes nya fönster med antikglas in. Kyrkans färgsättning ändrades till en ljusare skala. Bänkarna målades om i grått och brunt och de förut gråa väggarna vitmenades. Även taket, som tidigare var brunt, målades vitt. Dessutom hängdes två nya ljuskronor upp. Vidare reparerades tegelfasaderna och utvändig plåt sågs över. Terrassmuren förstärktes med stödpelare av betong. Den nuvarande orgeln installerades 1957 och i samband med detta uppfördes orgelläktaren vid kapellets västra kortända. Under läktaren blev plats för ny sakristia, kapprum och toalett. Samtidigt målades hela kyrkorummet om i en äggskalsvit färgton, bänkarna i "bohusblått" och altartavlan fick en ny inramning. 1968 ersattes skifferklädseln på takryttaren med kopparplåt på ett nytt undertak. Tornet och pannskorstenen murades delvis upp på nytt, krönkorset reparerades. Fogar i fasader och granitmurar sågs över. Utvändig galvaniserad plåt (hängrännor, stuprör, lister, vindskivor m.m.) byttes till koppar. Vidare sattes nya fönsterbågar av tryckimpregnerat virke in. Det trärena golvet i kapellet ytbehandlades och bänkarna målningsbättrades. Göta Coldinuorden placerade ett ordenskors på terrassen vid kapellets västgavel. Omkring 1969 anlades en ny entréväg upp till kapellet och en grind togs åter upp mot Klippgatan. Gångvägen fram till torningången belades med stenplattor. 1976 belades gångvägen med plattor och muren försågs med ett nytt skyddsräcke. Kapellets klockstapel invigdes 1977. Egentligen var takryttaren ursprungligen avsedd att bära upp en kyrkklocka, men den klarade inte tyngden. 1978 ersattes de två träkorsen över södra sidoingången och koret. Taknocken, gavelbeslagen och ränndalarna över sidoentrén kläddes med kopparplåt. Ny ytterbelysning sattes upp. Några år senare sattes ett nytt nätstaket upp på terrassmuren och en ny gångväg lades ut på kyrkoplanen. Mellan 1983 och 1984 renoverades kapellets interiör. Hela kyrkorummet med inredning och tillhörande sidoutrymmen målades om. Korpartiet förändrades med ett nytt altare och kors; en rekonstruktion av den gamla altarprydnaden. Orgeln byggdes om och fick en ny fasad. Bänkarna byggdes om och avståndet mellan dem ökades. Läktaren förstorades något och underbyggnaden fick ny inredning, bl.a. en handikappanpassad toalett. Arbetena omfattade även renovering av golv, fönster och dörrar, komplettering av kyrkorummets belysning och inbyggnad av skåpsinredning i vapenhuset. Endast mindre arbeten har utförts sedan den stora restaureringen i mitten på 1980-talet. Reparation av tegelfasaderna har skett kontinuerligt. År 1987 försågs klockstapeln med en plattform för att underlätta tillsyn av klockan. 1988 utbyttes nödutgångsskyltarna i kapellet. 1993 utfördes en översyn av orgeln vilket innefattade omintonation av en stämma, kontroll av stämningen och tekniska funktioner i orgeln. Samma år renoverades ordenskorset utanför kapellet. För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 14, S:ta Birgittas kapell", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002. |
