Stäng fönster GÖTEBORG OLSKROKEN 743:7 - husnr 1, SANKT PAULI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT PAULI KYRKA (akt.) | |
| 1992-02-02 |
| Historik |
|---|
|
Stadsdelen Olskroken började planläggas som arbetarstadsdel under andra halvan av 1800-talet. I samband med detta uppstod behov av en ny kyrka i denna del av Göteborg. Det saknades egentligen medel för kyrkobygget, men det löstes genom donationer. Marken till kyrktomten skänktes av konsul Ekman som ägde det angränsande landeriet "Gubbero" och bygget bekostades med medel ur Renströmska fonden. En arkitekttävling utlystes, i vilken man prioriterade ändamålsenlighet och prisbillighet. Kyrkan uppfördes 1880-82 av byggmästarebolaget Bülow & co, efter ritningar av arkitekten Adrian C Petterson. Till en kostnad av 150 000 kronor åstadkom man Göteborgs billigaste kyrka, därtill en av de större med plats för 1 200 personer. Utformningen fick ett lite ljumt mottagande av samtidens kritiker. Kyrkans ovanliga bredd- och längdförhållanden föll inte alla i smaken. Vid invigningen 1882 var S:t Pauli annex till Domkyrkoförsamlingen, men 1883 blev den huvudkyrka i Gamlestadsförsamlingen. Redan samma år fick man börja med de första underhållsåtgärderna på kyrkan, och sedan dess har reparationer och ombyggnader varit ett ofta återkommande tema. Tornet och taket över mittskeppet har periodvis varit stora problemområden. År 1888 uppfördes ett församlingshem med prästbostad på den nordöstra delen av kyrkotomten. Arkitekt var även denna gång Adrian C Petterson. S:t Pauli har genomgått tre stora renoveringar fram till idag. De största förändringarna har skett invändigt. Den fasta interiören var ursprungligen utförd i mörkt trä och med en myckenhet av sniderier och romanska stilelement. Färgskalan var brungrå med milda färgeffekter ton i ton. Mittskeppet fick dagsljus genom ett glastak och den där ovan placerade lanterninen. Den första renoveringen skedde 1916-1918. De mest påtagliga resterna av denna omdaning är Albert Eldhs målningar i koret och det lilla nyinredda dopkapellet i triumfbågens södra kant. Andra tydliga spår av denna renovering är att dekoren på den fasta inredningen reducerades, predikstolens ljudtak togs bort, koret fick golv i kolmårdsmarmor, tornhuven kopparbekläddes och fialerna var i så dåligt skick att de fick nytillverkas. 1931 uppfördes ett nytt församlingshem vid Stockholmsgatan i Bagaregården, ritat av Johan Jarlén. Från nästa stora renovering, 1940-1941, märks främst tunnvalvet som slogs över mittskeppet och dekoren på läktarfronterna som förenklades till samtidens formspråk. I övrigt kan nämnas att man kopparklädde resten av takfallen och byggde ut sakristian till den volym den har idag. Vi renoveringen 1969-1970 sökte man en harmonisering av kyrkans interiör. Dagens färgsättning stammar ur denna renovering. Bänkkvarteren i långhuset delades från två till fyra, en hel del bänkar togs bort och läktarunderbyggnaden tillkom. En ny läktarorgel installerades. S:t Pauli har varit en egen församling sedan 1969. Den gamla prästbostaden revs 1982. Ett nytt församlingshem uppfördes öster om kyrkan. Det gamla församlingshemmet på Stockholmsgatan används idag av IOGT-NTO. |
