Stäng fönster GÖTEBORG BÖ 108:1 - husnr 1, ÖRGRYTE GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖRGRYTE GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 1995-09-08 |
| Historik |
|---|
|
ÄLDRE HISTORIA Sägnen om den helige Sigfrids kristningsfärder berättar att det redan på 1000-talet ska ha funnits en träkyrka på platsen där Örgryte gamla kyrka ligger idag. Det finns inga tillförlitliga källor som bekräftar att traditionen om S:t Sigfrid är korrekt, men detta utesluter inte att det har funnits en träkyrka i Örgryte redan under tidig medeltid. Den nuvarande kyrkan uppfördes troligtvis under den första halvan av 1200-talet, sannolikt omkring år 1250. Den är romansk och bestod ursprungligen av ett kort rektangulärt långhus med ett smalare, rakt avslutat kor. Entrén var belägen på kyrkans sydsida, nära den västra gaveln. Den första kända skrivna källuppgiften är från 1680-talet och berättar att det uppfördes ett vapenhus vid kyrkans västra gavel. År 1701 renoverades kyrkan. Det tydligaste spåret efter detta arbete är det rundbågiga portvalvet mellan dagens vapenhus och långhus. Man tillverkade sannolikt även nya bänkar till kyrkan. Bänkinredningen har troligtvis inte bytts ut sedan dess, men den har byggts om vid flera tillfällen. 1705 uppfördes läktaren i väster. Den har byggts om senare, men aldrig ersatts helt. OMBYGGNADSPERIOD 1735-1817 Mellan 1735 och 1817 genomgick byggnaden fyra stora om- och tillbyggnader (kor, torn och två korsarmar) innan den fick den form den har idag. De flesta av förändringarna ritades av Bengt Wilhelm Carlberg, som både var arkitekt och kyrkoföreståndare i Örgryte församling. År 1735 revs det ursprungliga koret. Kyrkan förlängdes omkring 8 meter åt öster och försågs med ett fullbrett, polygonalt avslutat kor. Man tog också upp två fönster i den norra korväggen och gjorde kyrkans övriga fönsteröppningar större, så att byggnaden efter ombyggnaden hade sex stora fönster - fyra i långhuset och två i koret. Året efter fick kyrkan sitt välvda innertak av trä. Takmålningen av Johann Ross och Michael Carowsky tillkom år 1741. De två takkuporna över västläktaren togs upp 1759. Tornet uppfördes 1748 och hade från början ett lertegeltak krönt av en vindflöjel på en kula. Fram till dess att tornet byggdes hade kyrkan en klockstapel av trä. Kyrkporten och torngluggarna fick sitt nuvarande utseende år 1771. År 1774 inleddes arbetet med att uppföra en korsarm på den norra sidan av långhuset. Redan nu fanns planer på en korsarm även i söder, för att skapa en symmetrisk korsplanskyrka, men det saknades ekonomiska medel. Korsarmen inreddes med läktare och bänkar året efter. År 1800 byttes sannolikt kyrkans åtta större fönster mot blyfönster med 48 rutor böhmiskt glas. Tornets tegeltak byttes mot en kopparklädd takhuv år 1806. Planen att göra Örgryte gamla kyrka till en korskyrka realiserades 1817, då den södra korsarmen uppfördes. Ritningarna utfördes av kapten Justus Fredric Weinberg. FÖRÄNDRINGAR UNDER SENT 1800-TAL 1867 restaurerades takmålningarna. Året efter inköptes en ny orgel och orgelfasad. Den gamla orgeln, inköpt 1789 från Engelska kyrkan, såldes komplett med fasad till Jonsereds församling. Orgelläktaren byggdes om, vilket resulterade i att Ross och Carowskys bemålning på läktarbröstningen försvann. 1869 genomfördes flera invändiga renoveringsarbeten, bland annat byggdes bänkarna om något. 1895 installerades en kamin i den norra korsarmen. Det medförde att läktaren revs och den norra ingången murades igen. RESTAURERING 1925 I början av 1920-talet gjorde professor Sigurd Curman och arkitekt Axel Forssén ett förslag till restaurering. Arbetet påbörjades 1925. I samband med utvändiga reparationsarbeten återfanns den ursprungliga sydportalen samtidigt som murverkets karaktär gjorde det möjligt att datera kyrkan till första hälften av 1200-talet. Kyrkporten i den norra korsarmen togs upp igen. Bland invändiga förändringar märks att läktaren vid det norra tvärskeppet återuppbyggdes och under läktaren inreddes en loge. Det dekorativa trätaket i långhuset rengjordes och konserverades av dekorationsmålare Filip Månsson. All fast inredning (bortsett från orgelfasaden) laserades och marmorerades. En ny dörr sattes in mellan tornet och långhuset. Bohuslänska skifferhällar lades på golvet. Bänkarna byggdes om och försågs med dörrar. En värmecentral installerades i den södra korsarmen. Elektriskt ljus installerades i delar av kyrkan. FÖRÄNDRINGAR 1940- TILL 1970-TAL 1948 genomfördes en ny rengöring av takmålningarna. Vid denna tid installeras elektriskt ljus i långhuset, vilket minskade problemen med nedsotning. År 1950 uppfördes en ny manskapsbod i det östra hörnet av kyrkogården. 1951-52 byggdes en sakristia och toalett under läktaren i den norra korsarmen. Förändringen doldes bakom en skärmvägg. Två nya fönsteröppningar togs också upp i korsarmens norra fasad. I samband med att den gamla orgeln avlägsnades frilades helt nya partier av takmålningen som rengjordes och konserverades. 1959 renoverades kyrktaket, tornets kopparhuv fick ny beklädnad och långhusets taktegel byttes ut. 1969 byggdes altarringen om. 1979 genomfördes en omfattande invändigt målningsarbete, där väggar, tak och kyrkans "slitytor" (handledare, psalmboksbräden, dörrar etc.) bättringsmålades. EFTER 1980 En omfattande renovering genomfördes 1981. Arbetena var främst av underhållskaraktär. Bland åtgärderna märks bl a omfattande putslagningar - ofta ända ner till murverket, lagning av takkonstruktion, plåtar och bjälklag samt ommålning av snickerier. Putsarbetena blev en återkommande historia, med fortsatta åtgärder 1984, 1987 och 1996. 1995 genomfördes några invändiga förändringar. Stengolvet mellan långhus och kor lades om till en jämn sluttning. Sittbrädan i prästbänken togs bort och altarringens läderklädsel ersattes. |
