Stäng fönster GÖTEBORG OLIVEDAL 36:2 - husnr 1, OSCAR FREDRIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| OSCAR FREDRIKS KYRKA (akt.) | |
| 1992-02-02 |
| Historik |
|---|
|
MASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av landets ledande kyrkoarkitekter. Byggnadsritningarna fastställdes 1887 och framställde en kyrka i nygotisk stil med 1685 "lösa och fasta" sittplatser, vilket skulle göra kyrkan till den största i Göteborg. KYRKAN UPPFÖRS Byggmästare F O Petersson anlitades som huvudentreprenör för kyrkobygget och i början av 1889 satte mark- och sprängningsarbetena igång. Byggstarten sammanföll med kung Oscar II:s 60-årsdag, varför kyrkostämman beslöt hedra kungen genom att anhålla om att få uppkalla den nya kyrkan Oscar Fredrik. Den 18 juli 1889 lades kyrkans grundsten. Helgo Zettervall ledde byggnadsarbetet, huvudsakligen på distans från Stockholm. Kyrkans uppförande hade i mycket karaktär av experimentbygge där Zettervall knöt till sig den främsta expertisen i landet. I byggnaden kan man finna exempel på både det sena 1800-talets tekniska landvinningar och på helt nya metoder och material. Efter fyra års byggnadstid stod kyrkan färdig och den invigdes på påskdagen 1893 av biskop E H Rodhe, assisterad av församlingens förste kyrkoherde Edvard K Osterman. KYRKANS URSPRUNGLIGA UTSEENDE Oscar Fredriks kyrka var på sin tid ett imponerande blickfång. Den utpräglat nygotiska utformningen var en nymodighet för Göteborg och den höjde sig högt över alla andra hus i området. Kyrkans interiör var ursprungligen ljus och färgrik med många ornamentala målningar. Korfönstren hade glasmålningar av konstnären Reinhold Callmander. Konstnären stod även för utformningen av kyrkorummets ursprungliga vägg- och valvdekorationer, såsom växtmotiv i mörkbrunt i kortaket. Inredningen var genomgående utformad i en nygotisk stil. Väggarna och valven var lätt gulfärgade. Väggar och dörrar var inramade med bruna och röda lister. Detta stod i kontrast till bänkarna och läktarna som var oljelaserade i en mörk ekimitation. När kyrkan var nybyggd fanns fortfarande en bergknalle kvar nordväst om byggnaden. Efter några år sprängdes det "vanprydande" berget bort. Kyrkplatsen ställdes därefter i ordning med bl.a. planteringar och markbeläggning. OSCAR FREDRIKS KYRKA UNDER 1900-TALET Den ursprungliga värmeanläggningen måste delvis kasseras 1905. År 1909 upprättades förslag till ytterligare byte och ändringar av värmesystemet. Svårigheterna med att värma upp kyrkan gjorde att man efter några år tvingades montera in innerfönster i långhuset. Under åren 1908-09 installerades elektrisk belysning i kyrkan liksom elektrisk drift av klockringningen. Vid församlingens bildande 1883 hade stadsdelen 13 000 invånare. När kyrkan invigdes tio år senare hade folkmängden vuxit till 24 000 personer och 1908 hade befolkningen nästan fördubblats igen. Den snabba tillväxten ledde till att man behövde genomföra en ny församlingsdelning. Den äldre delen fick namn efter kyrkan, Oscar Fredrik, och den nya delen fick behålla det tidigare församlingsnamnet. Den nya Masthuggsförsamlingen använde Oscar Fredriks kyrka till dess att Masthuggskyrkan kunde invigas år 1914. Åren 1913-1915 utfördes en omfattande restaurering av kyrkobyggnaden. Kyrkan hade fått fukt- och vittringsskador på grund av bristfällig avvattning. Restaureringsförslaget arbetades fram av Stockholmsarkitekten Gustaf E Pettersson, utifrån ett utlåtande av Theodor Wåhlin, domkyrkoarkitekten i Lund. Arbetena leddes av arkitekten C F Ebeling. Reparationerna på tak och fasader innebar bl. a att skadade cementdetaljer togs ned. Fialer och skorstenar kortades av och listverk kläddes in med kopparplåt. Takavvattningen förbättrades. Invändigt målades hela kyrkan i en ljusare, gul färgton. Nya vägg- och takmålningar i kor och sidokapellen utfördes av göteborgskonstnären Albert Eldh. Allt sedan kyrkans invigning hade man haft problem med den dåliga akustiken. I samband med restaureringen flyttades därför predikstolen från korets södra sida längre fram i kyrkorummet till den nordvästra korsmittspelaren. År 1922 sattes innanfönster upp i koret för att minska drag. Påföljande år installerades elektrisk uppvärmning med varmvattenssystem i kyrkan. 1924 utvidgades orgelläktaren, samtidigt som orgeln byggdes till. År 1931 blev det åter aktuellt att bygga om läktaren, efter förslag av arkitekt Axel Forssén. Glasmålningarna i koret befanns vara i mycket dåligt skick vid 1930-talets början. De ersattes successivt med nya under trettiotalet. 1931 fick konstnären Albert Eldh i uppdrag att komma med ett förslag till ny utformning av de fem mittersta korfönstren. Glasmålningarna tillverkades sedan underhand, allt eftersom gåvomedel flöt in, och blev färdiga år 1938. Målningsarbetet utfördes sannolikt av firman N P Ringström. 1939-1940 planlades och genomfördes en invändig renovering efter förslag av Axel Forssén. Långhusets två längsgående sidoläktare togs ned för att förbättra akustiken, men också av estetiska skäl. Mittgången gjordes smalare och bänkkvarteren byggdes om. I rumskransen kring koret gjordes vissa ändringar. Kyrkans invändiga ytskikt förnyades fullständigt. All träinredning målades om. Väggar och valv, undantaget korvalvet, kalkades i en gråvit ton. Kyrkorummet fick nya fönster med antikglas i innerbågen. Nya armaturer anskaffades. El-, värme- och sanitetsanläggningarna förnyades. I samband med restaureringen väcktes frågan om anskaffande av en ny altarprydnad. År 1945 stod altarskåpet färdigt, skuret i furuträ av skulptörerna Ivar och Lars Lindekrantz efter Göteborgskonstnären Erik Abrahamssons förlaga. Efter hand fick triptyken även bildframställningar på flyglarnas yttersidor. 1956 inreddes ett bisättningsrum i källarvåningen under sakristian. Två fönster med smidesjärnsgaller och en entrédörr av ek togs upp i fasaden mot Fjällgatan. 1966 anordnades ett sidokapell för mindre gudstjänster under läktaren i norra tvärskeppet, utformat av arkitekten Sven Brolid. Kyrkans ursprungliga altaruppsats placerades där, den befintliga bänkinredningen ändrades och orienteras i kyrkans längdriktning. Samma år lagades målningarna ovan entréerna och i förhallarnas valv av målerifirman Ivar Celander. Målningarna var då i mycket dåligt skick och nästan helt urblekta. Konserveringsarbetet utfördes av den tyske konstnären Roland Hörbart. År 1969 uppfördes ett nytt orgelverk av orgelbyggaren Olof Hammarberg, Göteborg. Den ursprungliga orgelfasadens utseende bevarades i oförändrat skick. I läktarbarriärens mitt byggdes ett ryggpositiv, utformat av Hammarberg. I anslutning till stadsförnyelsen av Masthugget - som genomgripande kom att förändra kyrkobyggnadens omgivning - revs år 1968 den s.k. Församlingshyddan från 1898 vid Fjällgatan. I dess ställe uppfördes 1970 det nuvarande församlingshemmet intill kyrkan efter förslag av arkitektkontoret Lund & Valentin, Göteborg. I början av 1970-talet var kyrkan återigen i stort behov av en upprustning. Kyrkans var sliten, underhållet var eftersatt och den uppvisade sprickbildningar, vittrings- och fuktskador. Som restaureringsarkitekt anlitades Börje Blomé, Stockholm (1921-1998). De utvändiga arbetena genomfördes 1975-1977. Fasadreparationerna blev mycket omfattande, särskilt på den östra och södra sidan. Då svart tegel likt det befintliga inte gick att finna, var man tvungen att bränna svart lasyr på det röda teglet. Kopparplåten på tornspiran, sidoskeppen och koromgången ersattes i sin helhet. Skiffertaket över koret lades om, övriga ytor reparerades. Fuktskadade delar av takkonstruktionen byttes mot tryckimpregnerat virke. Fönstren i kapellkransen försågs med skyddsglas. 1977 påbörjades den invändiga restaureringen som både innebar återgång och nydaning. Ändringarna syftade till att skapa ett bättre fungerande och mer flexibelt kyrkorum. Mest slående blev förändringarna i koret. Ett nytt fristående altare placerades i mitten av koret närmare församlingen. Predikstolen flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats på södra sidan. De främre bänkraderna ersattes av stolar. Bänkraderna längst bak i kyrkorummet samt samtliga rader under orgelläktaren och i norra sidoskeppet togs bort. Under orgelläktaren inreddes ett samlingsrum. Restaureringen innefattade också viss ombyggnad av bänkinredningen, entréer och handikappanpassning av kyrkan samt VVS- och elinstallationsarbeten. I kapellkransen utfördes också en del ändringar. Kyrkorummet fick en helt ny färgsättning. Dekoren på valvbågar och pelarkapitäl togs fram och retuscherades, liksom Albert Eldhs dekorationer på korets väggar. Takmålningarna rengjordes och konserverades. Konserveringsarbeten utfördes även på inredning och inventarier. I början av 80-talet målades bänkinredningen om. Färgsättningen på bänkarnas utsida från 1940 års restaurering bibehölls, i likhet med den befintliga målningen på dörrar, läktarbarriär och predikstol. I mitten av 1990-talet förstärktes och ommålades kyrkans portar. Då reparerades även tegelfasaden vid norra förhallen. Underhåll och översyn av kyrkans fasader har skett kontinuerligt under följande år. Även bättring av den invändiga målningen har varit nödvändig p.g.a. fuktgenomslag. Heltäckningsmattorna i kyrkorummet togs bort 1999. Samma år renoverades kyrkans orglar. |
