Stäng fönster GÖTEBORG BERGUM 19:1 - husnr 1, BERGUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BERGUMS KYRKA (akt.) | |
| 1995-09-29 |
| Historik |
|---|
|
Källmaterial om kyrkan och kyrkogården finns från 1773, men genom moderna undersökningar och äldre källor som behandlar Bergumstrakten kan man få fram ytterligare information. Redan på 1100-talet var trakten kristnad och sockenorganisationen genomförd. Valet av kyrkans placering gjordes med tanke på att så många som möjligt i socknen lätt skulle kunna ta sig till gudstjänsterna. För att kyrkan skulle synas och höras bra byggdes den på en höjd. Socknen fick sitt namn efter den by där kyrkan var placerad, d v s Bergum. Att socknens kyrka hela tiden legat på samma ställe styrks av att man omkring förra sekelskiftet, troligen i samband med 1886 års ombyggnadsarbeten, fann ett medeltida oljekärl i schaktjord från kyrkan. Kärlet är ett s k chrismatorium och är en tredelad behållare av gulmetall där man förvarat vigd olja, bl a för den sista smörjelsen. En kopia av kärlet förvaras i sakristian. Långhusets plan är anmärkningsvärt skev. Koret har en mer regelbunden form, vilket setts som ett tecken på att denna byggnadsdel kan ha uppförts senare än långhuset. En undersökning i samband med renoveringen 1956-57 avslöjade att de båda byggnadsdelarnas murverk inte ligger i förband. Att såväl långhusets som korets murar har ett medeltida ursprung stöds av de spår av dörr- och fönsteröppningar som upptäcktes 1956. Långhuset hade ursprungligen haft en portal i sydväggen nära västgaveln, vilket överensstämmer med byggnadstraditionen för romanska sockenkyrkor. Man fann också ett litet fönster i koret, placerat mellan det nuvarande fönstret och östgaveln. Bergumsböndernas gårdar hörde till Älvsborgs fästning i samband med Älvsborgs lösen 1570 och 1613. Av handelsekonomiska skäl var fästningen intressant för såväl Sverige, Norge och Danmark. Maktkampen dem emellan kom att drabba Bergumstrakten hårt. Vid ett par tillfällen avlägsnade och förstörde soldater all kyrkans inredning och den fick tjänstgöra som stall och magasin. År 1999 gjordes en dendrokronologisk undersökning (årsringsdatering) av remstycket i långhusets västparti. Det bedömdes att trädet fällts någon gång från mitten av 1560-talet fram till 1580-talet. En rimlig slutsats av detta är att danskarna under det nordiska sjuårskriget gick så hårt åt kyrkan att församlingen tvingades att byta hela takkonstruktionen. På korets och långhusets väggar finns kalkmålningar i renässansstil som antas vara utförda under 1500- eller 1600-talet. Målningarna upptäcktes vid en ommålning 1916, men frilades först 1956-1957. Draperimålningen på korets östvägg tillkom samtidigt som takmålningarna vid kyrkans ombyggnad på 1770-talet. Vid en inspektion 1772 befann sig kyrkan i ett mycket dåligt skick. Man konstaterade att kyrkans inredning förstörts av svamp. Vidare berättar protokollet bl a att bjälkarna var så dåliga att de "sänkt sig ned i Kyrkian". Reparations- och ombyggnadsarbetet kom till stånd 1775. Utöver reparationer av murar och tak förändrades kyrkan på flera sätt. Murarmästaren Pär Lidström utförde murningsarbeten på kyrkan. Det största ingreppet gjordes i den södra långhusväggen. Enligt konservator Thorbjörn Engblad (restaureringen 1956-57) har man murat om denna vägg från ungefär halva höjden, vilket är anledningen till att den övre delen av väggen saknar motivmålningar. Lidström fick även ersättning för lagning av övrigt murverk, invändig rappning, altarfotens murning och grundlägging under vapenhuset. Byggmästaren Anders Börjesson utförde bl a takresning och inredning. Av allt att döma byttes hela takkonstruktionen, utom remstyckena. Glasmästaren Olof Welander gjorde kyrkans nya fönster. 1778 fick Matthias Hasselberg och Markus Hammerdal betalt för att ha försett det nya innertaket med målningar. 1796 fick Hasselberg ersättning för att ha tillverkat en ny predikstol samt renoverat den gamla altaruppsatsen. 1886 målades innertakets bildframställning över. Bänkinredningen byttes ut och läktarbarriärens front byggdes om, varvid 13 apostlabilder utgick. En s.k. dopängel som hängt ovanför altarringen togs bort, tillsammans med vissa av altaruppsatsens och predikstolens statyer och figurer. Altare och predikstol målades om. Läktarens träpelare ersattes av gjutjärnspelare. Kyrkan fick också en ny orgel med åtta stämmor, byggd av Molander & Eriksson. Den ersatte kyrkans första orgeln från 1866. Nästa invändiga renovering utfördes 1916. Kyrkans väggar kalkades om invändigt. Innertak, predikstol, fönster och dörrar målades om. Man målade även skranket till sakristian (som före 1925 var inredd vid södra korväggen inne i kyrkan). Vapenhusets golv av gråstenshällar justerades, tak och väggar målades om. 1925 byggdes sakristian vid korets norra sida. Kyrkan fick också en värmeanläggning, placerad i sakristians källare. Det träskrank som tidigare avdelat en del av koret till sakristia revs. Predikstolen fick en ny trappa, med samma utförande som korgen. Predikstolen försågs med en ny murad sockel. En stor ventilationsöppning togs upp ovanför sakristians dörr i koret. Kyrkan fick elektrisk belysning. 1956-57 restaurerades kyrkans interiör. Takmålningarna från 1778 och väggarnas äldre kalkmålningar skrapades fram och konserverades. Draperimålningen konserverades och rekonstruerades delvis. Konservator Torbjörna Engblad tog även fram och återskapade ursprunglig färgsättning på altaruppsats och predikstol. Bänkinredningen på bottenplanet byttes ut. Läktarens barriär och centralt placerade utbyggnad revs. Tolv av de tretton apostlabilder som togs bort 1886 och såldes omkring 1903 återskaffades och placerades på den nya barriären. Den 13:e bilden, visande Simon, målades av Thorbjörn Engblad. Gjutjärnspelarna under läktaren ersattes med träpelare, varav en var från tiden före 1886. Vapenhusets trappa till läktaren revs och ersattes med en ny trappa inne i långhuset. Ytterdörren från vapenhuset och dörren mellan vapenhuset och långhuset byttes ut. Långhusets och korets fönster byttes ut. Mycket av golvbeläggningen ersattes. 1995 målades i princip alla invändiga ytor om, med undantag för de som var dekor- eller motivmålade. Predikstol, altare, golvur, nummertavlor mm behandlades av konservator. En läktarunderbyggnad med städutrymme och toalettrum byggdes under läktaren, varvid en bänkrad på norrsidan och två på södersidan utgick. Predikstolens murade fundament revs. Korgens underdel kompletterades. 1999 målades alla utvändiga tidigare målade ytor och detaljer om. Omkr. 10 m² puts lagades. Fönstrens kittning kompletterades. Skorstenen fogades om. Sakristians nockplåtar byttes ut. Fyra stuprör löddes om. Socknen inkorporerades med Göteborg år 1967. Församlingen utgör ett pastorat tillsammans med moderförsamlingen Angered. För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 7, Bergums kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2000. |
