Stäng fönster GÖTEBORG NORDSTADEN 11:6 - husnr 1, CHRISTINÆ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| CHRISTINÆ KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-03 |
| Historik |
|---|
|
När Gustav II Adolf bestämde sig för att grunda staden Göteborg inspirerades han av de nya kanal- och fästningsstäderna på kontinenten. Detta gjorde att kungen år 1619 bjöd in såväl tyskar som holländare för att bygga Göteborg. År 1623 var antalet tyskar i Göteborg så många att de önskade en egen församling. Från början firades gudstjänsterna hos olika privatpersoner, men från år 1624 höll församlingen till i ett träkapell som flyttades från Nya Lödöse. Byggnaden stod på samma plats som den nuvarande kyrkan och tjänstgjorde i tio år. År 1633 började den nuvarande kyrkan att byggas. Kyrkan byggdes i flera etapper och trots att den var långt ifrån färdigbyggd invigdes den år 1648. Byggnadsmaterialet var holländskt tegel och den hade ett relativt lågt torn. Kyrkan gavs namnet Christinæ eftersom drottning Kristina hade gett församlingen rätten att hålla gudstjänst på tyska samt utse sin egen präst. År 1669 drabbades staden av en storbrand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna. Kyrkan blev svårt skadad, men murarna stod kvar. Christinæ återinvigdes i barockklädnad år 1672, efter en återuppbyggnad ledd av Lars Olofsson (som även byggt Rådhuset) och mäster Hans Schmidt. Mot öster, i direkt anslutning till kyrkan, lät fältmarskalken och generalguvernören Rutger von Ascheberg bygga ett gravkor för sig och sin familj. Det byggdes av sten och fick en åttakantig form som kröntes av en lanternin med en hög flöjelprydd spira. Koret gavs två våningar, där den nedre våningen under mark utgjordes av själva gravkammaren medan den övre bestod av ett kor med fem höga rektangulära fönster. Gravkoret stod färdigt år 1682-1683 och von Ascheberg begravdes själv där år 1694, under stora högtidligheter. Tornet, som nu gjordes högre och smäckrare, stod klart först 1699. Det ritades av Paul Ludvig Leyonsparre och byggdes av amiralitetsbyggmästaren H Müller. I januari år 1746 förstördes även den tredje kyrkan i en våldsam stadsbrand. Murverket stod återigen kvar efter branden och återuppbyggnaden, ledd av den tyske amiralitetsbyggmästaren Johan Anders Reuss, gick till en början fort. 1746 reparerades murverket och tornkroppen, invändigt reparerades bland annat golv, valv, trappor, torninredning och dörrar. Under år 1747 renoverades kyrkans fönster och tre kyrkklockor tillverkades av klockgjutaren Daglieb. Kyrkan återinvigdes, ej helt fullbordad, år 1748. Fram till 1779 täcktes tornet med ett enkelt brädtak. Detta år inledde byggmästare A U Kirstein en ombyggnad av tornet, efter ritningar av överintendent Carl Fredric Adelcrantz. Måleriarbeten i gallerierna utfördes av Maria Carowski. Tornur, två tornklockor samt två pendyler installerades 1783. År 1788 fick kyrkan en ny orgel, placerad på en ny och högre läktare som byggdes under 1780-talet. 1797 sattes en ny predikstol in och 1798 invigdes altaret, tillverkad efter ett utkast av Jean-Louis Deprez. I början av 1800-talet förbjöds begravningar både inne i kyrkan och på kyrkogården. Nu kunde kyrkans brädgolv ersättas med ett stengolv och på den gamla begravningsplatsen planterades träd. Kyrkan fick sin nuvarande orgel med orgelfasad i nygotisk stil år 1862. Förmodligen genomfördes det en renovering av kyrkan på 1860- och 1870-talen. Kring mitten av 1800-talet såldes flera av kyrkans inventarier, vilket tyder på att kyrkorummet förändrades. Dopfunten från år 1650 och två smidesgrindar från 1693 såldes till grosshandlare Magnus Lundgren som sedan skänkte dem till sin hemförsamling i Getinge, Halland. År 1879 fick församlingen två bemålade glasfönster, föreställde apostlarna Petrus och Paulus. I början av 1880-talet byggdes innertaket om och försågs med kassettindelning. År 1899 restaurerades det Aschebergska gravkoret och fem blyspröjsade fönster tillverkades. De föreställde landskapsvapnen i Dalsland, Halland, Göteborg, Skåne och Bohuslän. År 1901 tillkom ytterligare sex fönster, motiven var evangelisterna samt profeten Jesaja och kung David. Alla fönster formgavs av konstnären Reinhold Callmander. 1896 blev kyrkan var den första byggnaden i Göteborg som fick elektrisk belysning. År 1912 installerades även centralvärme, tolv varmvattenradiatorer. 1918-1923 genomgick kyrkan en större renovering. Den största förändringen var tillbyggnaden med en sakristia vid korets norra sida år 1923. Koppartaket på tornet och långskeppets norra sida lades om 1918-1922. Över hundra gravar hade återfunnits under kyrkogolvet vid en byggnadsundersökning år 1915 och år 1923 täcktes de med ett bjälklag av armerad betong. Samma år tillverkades nya bänkar till hela långhuset, det gamla kalkstensgolvet i kor och långhus byttes ut, brädgolv lades under bänkkvarteren och ekparkett innanför altarringen. Kyrkan målades även om invändigt och elektrisk klockringning installerades. Orgelläktarens barriärer höjdes 1927. Mellan 1935-36 inrättades ett toalettutrymme i kyrkans källare, efter ritningar av byggmästaren Leander Johansson. År 1939 lades kopparplåten på långskeppets södra takfall om. År 1951 genomgick det Aschebergska gravkoret en genomgripande invändig renovering, med ommålning och konservering av inventarier. Under perioden 1955-59 genomfördes en invändig ommålning av tak och pelare utifrån äldre färgställningar i kyrkan. Även andra underhållsarbeten genomfördes, inne och ute. 1961 installerades en klockspelsanläggning om totalt 42 gjutna malmklockor i ett tornrum. Det var tillverkat av Törebodafirman Westerstrand med klockor från Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Två år senare fick klockspelet förstärkning med hjälp av högtalare. De två äldsta dekorerade glasfönstren restaurerades år 1962. Samma år tillverkades det även nya ytterdörrar av ek till kyrkan. 1969 restaurerades taket på det Aschebergska gravkoret, rötskadat virke och skadade kopparplåtar ersattes. Sakristian restaurerades in- och utvändigt år 1972. Vid samma tillfälle reparerades även tornfasaden och ett körrum inreddes i ett befintligt utrymme bakom orgelläktaren. 1978 skadades sju av de blyinfattade glasmålningarna i ett sabotage, då en bomb detonerade vid Rådhuset. Ytterligare ett fönster utsattes för skadegörelse en kort tid senare. Fönstren transporterades till firman N P Ringströms AB i Stockholm där de lagades och rekonstruerades. Under 1980-talet kompletterades fönstren med skyddande ytterbågar, försedda med fönsterglas med sprängfilm. 1985 lades plåten på den övre delen av det södra takfallet om och flera mindre skador över hela taket åtgärdades. En fasadrenovering genomfördes 1992, där bl a skadade tegelstenar i tornfasaderna byttes ut, några smidesdekorationer ersattes och putspartier på långhuset och gravkoret lagades. 1993 blev styrutrustning till klockspelet datorbaserad. 1998 lades kopparplåten på kyrkans övre takfall om. Under 2000-2001 genomfördes en omfattande renovering. Skadade tegelstenar och fogar ersattes, putsade fasader lagades och målades om, solbänkar av kalksten lagades eller byttes ut, sandstendekorationer vid entréportalerna gjordes rena. Stora delar av kopparplåten på taket, inklusive tornhuven, lades om, torndekorationer som urnor och kapitäl renoverades, hängrännor och stuprör nytillverkades lika befintliga. Kyrkans dörrar och fönster lagades och renoverades, en öppningsbar fönsterbåge återskapades i den övre delen av långhusets samtliga fönster. Invändigt utfördes rengöring och ommålning av golv, väggar och tak. Den främre samt de två bakersta bänkraderna togs bort, liksom samtliga väggfasta bänkar, övriga målades om. Predikstolen, altaret och altaruppsatsen med altarringen återställdes i ursprungligt skick. Bl a dopfunten och läktarbarriären sågs över av konservator. I gravkoret restaurerades smidet, utöver golv, väggar och tak. Toalett- och duschutrymmen byggdes i sop- och pannrummet, ett pentry inreddes i det f.d. museirummet i kyrkans sydvästra del och inredningen i sakristian förändrades. |
