Stäng fönster KRISTIANSTAD ARASLÖV 1:149 - husnr 1, ARASLÖVS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Araslövs gamla kyrka (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Herrgårdsanläggningen är belägen på Araslövsjöns västra strand och kyrkan är sannolikt uppförd på privat initiativ. Huvudgården i byn innehades under medeltiden av många kända stormannasläkter som då och då genom donationer stärkte kyrkans ekonomi. Genom en sådan gåvohandling vet man att kyrkan varit helgad åt S:t Mikael. Att kyrkan byggdes av tegel, vilket var ovanligt i Danmark vid den tiden, tyder också på högreståndsfinansiering. Araslövs socken var liten till ytan och omfattade den södra delen av nuvarande Färlövs socken. Under Gustav II Adolfs härjningståg i Skåne 1612 ödelades sannolikt merparten av socknens gårdar. Herrgården brändes och troligen skadades även kyrkan. Efter beslut den 18 juni 1632 skulle Araslövs socken införlivas med Färlövs socken och detta skedde troligen 1707. Kyrkan övergick då i Araslövs herrgårds ägo och utnyttjades fortsättningsvis av sätesgården. Inredningen förstördes under kriget 1676-1679. Dansken Ebbe Ulfeldt, svenskt riksråd 1684, och hans hustru Hedevig (1626-1678), dotter till Kristian IV, ägde gården. Araslöv beboddes senare av Ulfeldts dotter Christiane, gift med ryttmästare Carl Gustaf Bonde av Stensholm och paret vigdes där 1696. Båda makarna avled på Araslöv och begravdes i Färlövs kyrka 1716 respektive 1717. Det var under deras tid som man upphörde att nyttja kyrkan för gudstjänst. Den ombyggdes till rustkammare och Ulfeldts vapen förvarades där. Senare byggdes kyrkan om till magasin, varvid valven raserades och långhuset förhöjdes nästan till sin dubbla höjd. Enligt uppgift ska tornets övre delar ha rivits på 1820-talet till i höjd med magasinsloftet/långhuset och lagts under samma tak som detta, i öster och väster avslutat med trappgavlar. Två mellanbjälklag lades in så att byggnaden kom att bestå av tre våningar och en rymlig vind. Under 1820-talet inreddes bostäder för godsets statare i de två nedre våningarna. Stora rektangulära fönster upptogs. 1929 restaurerades kyrkan av dåvarande ägaren till herrgården Wolmer Wrangel von Brehmer enligt förslag av arkitekten Erik Lundberg. Bl.a. återställdes de ursprungliga fönstren, medan de påbyggda delarnas smala magasinsgluggar fick vara kvar. De sekundära innerväggarna och det nedersta magasinsbjälklaget togs bort. Taket i långhuset utgörs sedan dess av det andra magasinsbjälklaget. Några kalkmålningsfragment hade redan kring 1926 framkommit vid en provknackning på innerväggarna. 1928 uppger Erik Lundberg i restaureringsförslaget: ”På murytorna finnas tämligen väl bevarade målningar – i röd konturteckning – av 1400-talstyp.” Under flera decennier utnyttjades kyrkan som förråd i samband med att Araslövs gods användes av landstinget som mentalsjukhus från 1930 till 1960-talet. 1958-59 genomfördes ytterligare åtgärder, bl.a. framtogs och konserverades ytterligare kalkmålningar. En del av de framtagna målningarna kalkades över igen. Ny takstol, nya fönsterbågar med glas tillfogades och tegelgolvet kompletterades. Kyrkan och ett avstyckat område kring denna, Araslöv 1:149, skänktes 1950 till Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, av dåvarande ägarna Hans och Gunilla Ramel. Den ägdes och förvaltades av Riksantikvarieämbetet fram till 2015, då Statens fastighetsverk övertog förvaltningen. Den används idag sommartid till gudstjänster, dop, bröllop, begravningar och andra högtider. |
