Stäng fönster GOTLAND GRÖTLINGBO KATTLUNDS 1:26 - husnr 1, MANBYGGNADEN
Byggnad - Beskrivning
| MANBYGGNADEN (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Att helt skingra dunklet kring de äldre skedena i gårdens och bostadshusets byggnadshistoria torde vara omöjligt. Undersökningar har givit vid handen, att det äldsta stenbyggda boningshuset på Kattlunds varit en rektangulär byggnad av ganska betydande mått med ingång på den västra kortsidan. Det innehöll en smal tvärgående korridor, en kvadratisk välvd förstuga och därbredvid ett mindre rum samt en stor dagligstuga. Möjligen har över det främre partiet funnits en övervåning. Huset kan ha tillkommit redan under 1200-talets första hälft. Till detta stenhus fogades under medeltiden en tillbyggnad i söder, som gav huset en vinkelformad grundplan. Tillbyggnaden innehöll ett kvadratiskt rum med högt kryssvalv och egen ingång på västra sidan. Närmast södra gaveln fanns ett långsmalt utrymme, som med en vid båge synes ha öppnat sig mot rummet. I denna avdelning stod en eldstad med ugn. För röken fanns utlopp i en kanal i själva gavelväggen. Mellan det stora rummet och förstugan i det äldre huset anordnades en genomgång med rundbågig stenomfattning. Det kan förmodas att avsikten med tillbyggnaden varit att erhålla ett rum, där man kunde vistas utan att störas av grövre hushållsgöromål. Man vill gärna tänka sig det ståtliga rummet som ram kring tingets sammanträden. Innehavaren av Kattlunds beklädde ju, så långt tillbaka överhuvudtaget skriftliga källor når, värdigheten som domare i Eke ting. Gårdens förste till namnet kände ägare var Botulf Kattlund vilken år 1412 tjänstgjorde som domare i Eke ting och på dennes sigill uppträder för första gången Kattlunds bomärke. Gården fortsatte att vara i olika tingsdomares ägo ända fram till 1600-talets slut. Inga större förändringar i medeltidshuset har sedan kunnat konstateras förrän mot slutet av 1600-talet. 1691 störtade som nämnts ett valv in och dödade man och hustru i sängen. Det är möjligt, att olyckan föranleddes av oförsiktiga ingrepp i murarna i samband med ombyggnadsarbeten i syfte att bereda plats för två hushåll i byggnaden. Gården skiftades nämligen för första gången på 1680-talet. Efter olyckan förenades åter de båda parterna, men det gamla stenhuset synes ha övergivits som bostad. Under loppet av 1700-talet skiftades gården på nytt, men ingen synes ha mäktat sätta medeltidshuset i beboeligt skick. Man föredrog i stället att bygga sig nya hus i omedelbar närhet till den gamla stenbyggnaden. Ägaren till den part, varpå större delen av medeltidshuset var beläget, bodde ännu i mitten av 1700-talet i en träbyggnad. Sedan 1757 en förordning utfärdats, som medgav skattelindring för den som byggde sina hus av sten, vaknade intresset för att sätta åtminstone en del av medeltidshuset i användbart skick. 1772 synades sålunda en stenbyggnad i anledning av ägarens begäran om skattelindring, och den motsvarade uppenbarligen tillbyggnaden till det äldsta stenhuset. Den hade då ändrats om till en tidstypisk enkelstuga med farstu, dagligstuga och ett litet kök i bottenvåningen samt en icke inredd sal på övre botten. Ägaren vid detta tillfälle, Anders Andersson, utvidgade kort därefter sitt hus med ett större kök i norr med kammare ovanpå, så att byggnaden erhöll parstuguform. Av det äldre mycket obetydliga köket gjordes samtidigt en kammare. Tillbyggnaden torde ha skett i slutet av 1770-talet. Den nya delen kom att ligga ovanpå det nu tydligen nästan helt raserade äldsta stenhusets västparti, vars murar delvis fick bilda grund för de nya väggarna. Tillbyggnader och förändringar avlöste sedan varandra i rask takt. Närmast följde utbyggandet av ett brygghus på husets baksida, vilket exakt täckte det äldsta stenhusets dagligstuga. Det försågs 1798 med en utbyggd bakugn. I början av 1800-talet uppfördes en länga i två våningar åt väster på husets framsida. Den innehöll förstuga och drängkammare i bottenvåningen samt sal och kammare på övre botten. Samtidigt synes brygghuset ha påbyggts med ett rum, som kallades källarstugan, varjämte taket över huvudbyggnaden höjdes omkring en meter. De ännu senare förändringarna har inte varit få men, i jämförelse med de nu nämnda, mindre genomgripande. Under 1920-talet förvärvades fastigheten av Föreningen Gotlands Fornvänner. Den västra längan 1948 ombyggdes till en bostad om två rum och kök för den person, som sköter tillsynen av gården. Därvid togs bjälklag m m bort i medeltidsdelen för att visa det medeltida murverket. KÄLLOR: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se |
