Stäng fönster KRISTINEHAMN ÖSTERVIK 1:9 - husnr 1, ÖSTERVIKS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTERVIKS KAPELL (akt.) | |
| 2005-08-02 |
| Historik |
|---|
|
Österviks kapell uppfördes 1869-72 på initiativ av greve Rudolf Adlersparre och hans maka Ida (f. Broms) på det närbelägna Gustafsvik säteri. Som arkitekt anlitades ingenjören A Forsell från Landskrona. Han var av sin samtid mest känd som arkitekten bakom Oscar II:s Sofiero utanför Helsingborg. Teglet som användes vid byggnadens uppförande var slaget vid Gustavsviks eget tegelbruk. Byggnaden innehöll kyrkorum, skollokaler, präst- och lärarbostad och kallades till en början för Varnums kapell, genom att den var belägen i Varnums socken. Själva kapellsalen användes för skoländamål och gudstjänster enligt svenska kyrkans gudstjänstordning. I byggnadens funktion kommer mycket av byggherren Adlersparre och det sena 1800-talets filantropiska och folkbildande ambitioner till uttryck. Till nymodigheterna hörde skolbibliotek, skolbespisning och naturaliesamling. Den kombinerade skolan och kapellet var tänkt främst för barnen till de anställda på Gustavsvik, men kom även att nyttjas av folket i trakten, barn i Ölme församling m fl. Som predikant vid kapellet anställdes Andreas Fernholm år 1877. Han var en stridbar man med bestämda åsikter i trosfrågor som säkert kryddade tillvaron i Östervik. Adlersparre avskedade Fernholm 1882 efter påtryckningar från svenska statskyrkan. Dagens församlingssal fungerade mellan åren 1872 och 1893 som skolsal för småskola och folkskola. Som mest gick här ett 70-tal barn. Mellan 1872-85 bedrevs även yrkesundervisning där barnen fick lära sig bl a matlagning, trädgårdsskötsel, husdjursskötsel och trädplantering. Brygghus, ladugård, vedbod och finsk bastu ingick 1872 i byggnadsbeståndet kring skol- och kapellbyggnaden. I bottenvåningens välvda källarrum inreddes små skolkök och matsal. Ett av skolköken inreddes vid 1960-talet med ett modernare kök men i övrigt är källarvåningen i stort sett intakt. På 1880-talet gick Adlersparres i konkurs och egendomen såldes till vinhandlarfamiljen Platin. De lät 1892 uppföra ett herrgårdsmejeri i parken och kapellet förvandlades successivt till ostlagerlokal och sädesmagasin. Den kyrkliga verksamheten fortsatte mellan 1885-1902 i begränsad omfattning. Därefter skedde ett flertal ägoskiften och byggnaderna förföll. 1912-1921 bedrevs återigen viss kyrklig verksamhet i Österviks kapell. I samband med Gustavsviks säteris konkurs såldes kapellet och mejeriet till skulptören, fotografen, inredningsarkiteketen mm Eric Rafael-Rådberg i Kristinehamn 1921. Konstnären och hans familj flyttade in i kapellbyggnaden och mejeriet fick fungera som ateljé och garage. Gudstjänsterna upphörde. Efter Rafael-Rådbergs död köpte nybildade Österviks kapellstiftelse kapellet 1964 under komminister John Engvalls ledning och initiativ. Ambitionen var att renovera byggnaderna och återuppta gudstjänsten. Arkitekten Ragnar Jonsson, Stockholm utformade redan 1963 en renoveringsplan som skulle styra arbetet. Kapellet kunde återinvigas den 17 augusti 1969. Vissa förändringar av byggnaden hade utförts. Den tidigare separata entrén utifrån till kyrkorummet sattes igen så att kyrkans kor kunde flyttas från den sexkantiga tornutbyggnaden till kyrkorummets södra kortvägg. Det bänkkvarter som tidigare var placerat där togs bort och i tornet placerades dopaltare och dopfunt. Ett nytt altare tillverkades, de gamla bänkarna renoverades, pedalorgeln skickades på renovering hos Bröderna Mobergs Orgelfabrik i Sandviken osv. Uppmätningsritningen från 1963 redovisar inte någon inredd sakristia innanför entrén eller predikstolsbalkong, utan dessa delar har sannolikt tillkommit i samband med renoveringen. Verandan utanför entrén hade utvidgats och vid 1960-talet försågs lägenheten ovanför med en större balkong. I den kringliggande parken utfördes 1973 omfattande gallringsarbeten och ytterligare röjningsarbeten och renoveringar gjordes 1982. 1976 genomfördes en yttre renovering av kapellet. Den 18 november 1985 förklarades miljön och bebyggelsen vid Österviks kapell som byggnadsminne. 1992 lades skiffertaken på kapellbyggnaden om och fasadputsarbeten utfördes på mejeriet. Nästa renovering utfördes 1998 när lägenheterna på de övre våningarna i kapellet byggdes om och renoverades. I slutet på 1990-talet tillkom ett "nytt" innertak utformat av Rafael-Rådberg i hallen och 2002 installerades en bergvärmepump med nya radiatorer i kapellsalen. Österviks kapell har aldrig ägts av Svenska kyrkan utan varit i privat ägo och förvaltas idag av Österviks kapellstiftelse. Den har således sedan sin tillblivelse inte ingått i någon församling utan fungerat som ett komplement till Kristinehamns kyrka och Ölme kyrka. KÄLLA: Värmlands museum |
