Stäng fönster LUND UNIVERSITETET 1 - husnr 2, KUNGSHUSET
Byggnad - Beskrivning
| Kungshuset (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Kungshuset uppfördes i två våningar 1579–1584 som residens för danske kungen och hans länsadministration. Byggnaden hade då ett trapptorn mot söder och ett lägre torn i nordöstra hörnet. Den putsade tegelfasaden pryddes av rundbågsfriser och en något överkragad andra våning. Södra tornet var försett med rundbågiga blinderingar. När Skåne blivit svenskt kom byggnaden 1660 i biskopen Peder Winstrups ägo, men drogs in till kronan 1688 och donerades samma år av Karl XI till det nyligen inrättade universitetet i Lund. Ett skäl till donationen var sannolikt att universitet sågs som ett medel för att försvenska det forna danska området. Kungshuset fungerade sedan som universitetets huvudbyggnad fram till 1882, då det nya Universitetshuset invigdes. Under de nära 200 åren användes byggnaden framför allt som bibliotek, men också som auditorium, disputationslokaler och lokaler för olika institutioner. De växlande behoven har medfört flera ombyggnader och förändringar. År 1729 ändrades bottenvåningen och en stor samlingssal, nuvarande Carolinasalen, kom till i västra delen samtidigt som biblioteket på övervåningen fick större lokaler. Några år senare ersattes den ursprungliga, men ruttnade, spiraltrappan av ek av den nuvarande. Arkitekten Carl Hårleman ritade 1733 en anatomisk teater till Kungshuset. Den placerades på våning 1 trappa (motsvaras ungefär av nuvarande rum 204) men flyttades efter drygt 20 år till det orangeri som uppförts vid nuvarande Paradisgatan efter Hårlemans ritningar. Flera förändringar gjordes under Carl Hårlemans tid, bland annat ersattes det gamla taket av ett valmat, men av dessa återstår endast 1753 års påbyggnad av trapptornet. Här inrättades ett observatorium som fanns kvar till andra hälften av 1800-talet. Under 1800-talet gjordes två mer genomgripande ombyggnader av Kungshuset. Den första gjordes 1836–1839, då huset byggdes på med sin tredje våning och fönsteröppningarna förstorades till nuvarande storlek och fick karmar av ek samt blyspröjsade rutor. Trapptornet fick samtidigt sin nuvarande medeltidsinspirerade portal av sandsten, troligen delvis med sten hämtad från den rivna muren runt Lundagård. Invändigt fick vestibulen ny inredning med dekorativa nischer och en portal till Carolinasalen som delvis kommer från Domkyrkan. Taken gipsades, bottenvåningen fick snidade dörrar, och de gamla pelarna i bottenvåningen ersattes med de nuvarande som hämtat inspiration till baser och kapitäl från Domkyrkan. Ansvarig arkitekt var Överintendentsämbetets Axel Nyström med Carl Georg Brunius som aktiv byggledare – det var till exempel Brunius som såg till att byggnadsdelar från Domkyrkan återanvändes i Kungshuset. Den andra mer genomgripande förändringen gjordes i slutet av 1870-talet efter ritningar av arkitekten Helgo Zettervall. Vid dessa arbeten togs all utvändig puts bort och trapptornet och gavlarnas hörntorn krenelerades. Under 1880-talet inreddes hela Kungshuset till bibliotek och bjälklagen förstärktes i vissa rum med gjutjärnskolonner. År 1907 flyttades biblioteket ut ur byggnaden som fick ändrad planlösning med flera mindre seminarierum. Vinden inreddes 1918-1925 och fick de nuvarande takfönstren och trappan 1925. Källa: Ändring av skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet Universitetsplatsen, Universitetet 1, Lunds kommun, Skåne län. RAÄ-2020-1856, 2021-03-09. |
