Stäng fönster HÖRBY FULLTOFTA 36:1 - husnr 1, FULLTOFTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FULLTOFTA KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-21 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Fulltofta kyrka uppfördes sannolikt i slutet av 1100-talet som en romansk stenkyrka med långhus samt smalare och lägre kor med absid. De medeltida fönstren var rundbågiga och placerade högt upp i långhusets södra och norra murar. Kyrkans ingångar utgjordes till en början av en syd- och en nordportal, vilka var placerade i långhusets västra del. Nordportalen sattes igen vid okänd tidpunkt, men finns idag markerad i putsen på långhusets norra fasad. Under 1400-talet byggdes ett vapenhus framför sydportalen. I långhuset och koret slogs under samma århundrade valv som pryddes med gotiska kalkmålningar som tillskrivits både Lilla Harrie-gruppen och Skivarpsmästaren. Vid 1500-talets slut försågs kyrkan med sin nuvarande predikstol, sannolikt placerad i triumfbågen som en så kallad läktarpredikstol. Den byggdes senare om och flyttades från sin ursprungliga placering. Under 1600-talets första hälft fick kyrkan även sin nuvarande altaruppsats som troligen utfördes av den skånske bildhuggaren Jakob Kremberg. Kyrkans absid var sedan uppförandet rikt dekorerad med stenornamentik i form av pilastrar och en centralt placerad nischkolonnett i öst. Vid slutet av 1600-talet ersattes kolonnetten med en dörr som ledde in till koret. Under kyrkan anlades två gravkammare. På 1700-talet skänktes dopfuntens baldakin till kyrkan av Fru Anna Maria Cronacker von Vasmuth och ännu gravkammare tillkom. Vid seklets slut bosatte sig överste löjtnant Fredrik Trolle med familj på Fulltofta gods och i samband med detta fick kyrkan nya fönster och ny takläggning. Sannolikt var det då altaruppsatsen försågs med Trolles vapen. 1809 lät hans son Arwid Trolle uppföra kyrkans västtorn, dit klockorna flyttades från en fristående klockstapel. Under 1900-talet har ett flertal restaureringar, moderniseringar och mindre ombyggnader gjorts. Det första mer omfattande arbetet genomfördes runt 1910, då bland annat korvalvens medeltida kalkmålningar som återupptäckts några år tidigare frilades. I valvet ovanför herrskapsbänkarna sparades delar av målningar från 1700- och 1800-talen. Vidare påträffades ett inmurat fönster med karm och blyinfattade rutor i den norra korväggen, och på långhusets norra vägg frilades delar av den medeltida portalen. Taket i vapenhuset höjdes för att synliggöra sydportalens medeltida sandstensomfattning. Några år senare, 1914–16, restaurerades koret. Golvet, fönstren, trappan och altarringen byttes ut, medan altaret byggdes om och altaruppsatsen målades om. Båda dessa restaureringar leddes av domkyrkoarkitekten i Lund, Theodor Wåhlin. 1936 fick kyrkan nya fönster ritade av länsarkitekten Nils A. Blanck. För det dekorerade fönstret vid predikstolen, föreställande Sankta Magnhild av Fulltofta, stod konstnären Hugo Gehlin. Den sista större restaureringen utfördes 1953 av arkitekt Torsten Leon-Nilson, då bland annat elektrisk värme och belysning installerades. Exteriört frilades sandstensornamentiken på absiden samt långhusets och korets hörnkedjor, som alla varit överputsade. Delar av den ursprungliga ornamentiken behölls medan andra rekonstruerades. Absidens 1600-talsdörr ersattes av ett fönster samt den medeltida kolonnett som Wåhlin återfunnit i kyrkogårdsmuren 1907. Absiden fick även ett sydfönster. I långhuset sattes en dörr igen och ett fönster tillkom. Interiört byttes bänkinredningen ut, golvet belades med rött tegel, läktaren byggdes om och predikstolen placerades på en sockel av rött tegel. Ny orgel installerades 1969. |
