Stäng fönster OSBY VISSELTOFTA 26:1 - husnr 1, VISSELTOFTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VISSELTOFTA KYRKA (akt.) | |
| 2020-02-05 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnad Kyrkan i Visseltofta är av medeltida ursprung men delade meningar råder kring en mer exakt datering. I kyrkans vård- och underhållsplan står att kyrkan vanligen daterats till 1200-tal, med bäring på bland annat dopfunten från samma århundrade och två träskulpturer från 1300-talet. Dendrokronologiska undersökningar har kommit fram till att virket i korets södra remstycke avverkats mellan 1362 och 1404 medan andra delar av kortaklaget har daterats till omkring 1420 och delar av långhusets taklag till 1440. Dessa resultat indikerar att kyrkan är yngre än man tidigare trott. Teorier om en tidigare träkyrka på platsen har dryftats men inte utretts vidare. Avsaknad av absid kan tyda på att kyrkan är uppförd något senare än merparten av de romanska kyrkorna som uppfördes under 1100-talet till och med första delen av 1200-talet. Kyrkans uppfördes ursprungligen med långhus, ett något smalare kor, samt ett under senmedeltiden uppfört vapenhus vid söderporten. Taklagets uppbyggnad vittnar om att kyrkans innertak var platt och inget tyder på att kyrkan har haft tegelvalv. Det har funnits en separat ingång till koret i söder som kan vara medeltida eller senare tillkommen. Bevarade räkenskaper för kyrkan berättar att den under 1600-talet var rappad och vitlimmad med stoffering, en dekorativ fasadbemålning, runt fönsteröppningarna. Detta har varit vanligt förekommande på kyrkorna i nordöstra Skåne. Spår av utvändig dekorationsmålning har iakttagits på bl.a. Knislinge och Stoby kyrkor och Hjärsås kyrka har bevarad exteriör bemålning. Taken var täckta med träspån och blyplåt. Invändigt ska kyrkan ha varit vitmålad. Bevarade bänklängder från 1731 visar att platserna i Visseltofta kyrka fördelades efter hemman. Gårdarnas storlek var sannolikt avgörande för hierarkin i både bänkarna och socknen i övrigt. Inhyses och egendomslösa brukade få sina platser på läktaren, eller längst bak i kyrkan. Att döma av de enkla sittbänkarna på åskådarläktaren är det rimligt att anta att så skedde även i Visseltofta kyrka. Kyrkan bevarade sin medeltida skepnad till 1781 då en nordlig korsarm, en så kallad nykyrka, murades upp av gråsten och täcktes av furuspån. I den norra delen uppfördes en åhörarläktare vars front dekorerades med målningar i rokokostil, liksom norrporten. Målningarna ska vara gjorda av målarmästaren Maltzan i Kristianstad som även bidragit med interiörmåleri i Hjärsås kyrka. Ritningarna till den norra korsarmen omfattade även ett västtorn men det kom att dröja ytterligare sextio år innan fler stora byggprojekt sattes i verket. Under 1790-talet fick långhus och kor nya väggpaneler och golv. Sannolikt skapades en sakristia bakom altaret i den östra delen av koret och ett nytt fönster togs upp i korets norra vägg. Under 1800-talets första hälft byggdes en ny sakristia öster om koret. År 1839 förlängdes långhuset västerut och ett torn uppfördes. Invändigt byggdes trätunnvalv över koret och långhuset. Därefter målades kyrkans inredning i ”perlefärg” och tunnvalvet vitlimmades. Tio år in på 1900-talet byttes bänkinredningen ut mot en öppen inredning i jugendstil efter ritningar av Theodor Wåhlin. Två av dessa bänkar finns kvar på kyrkans orgelläktare. Vid samma tidpunkt byggdes triumfbågens sidopartier om. Den övriga bänkinredningen byggdes återigen om kring 1940 i samband med en omfattande inre renovering efter ritningar av Eiler Graebe. När Graebe kom till kyrkan första gången värmdes den upp med kaminer och belysningen utgjordes av levande ljus. Bänkinredningen och en ny trappbarriär till predikstolen ritades av Knut Nordenskiöld. Nu togs väggpanelerna i koret bort och avslöjade nischer för vigvatten, en relikgömma och den södra kordörren. Även delar av medeltida träskulpturer återfanns. Från 1920-talet till och med 1940-talet renoverades kyrkans tak. Koret och sakristian täcktes med enkelfalsat tegel och långhuset med dubbelfalsat, tornet täcktes med plåt. Under 1950-talet ersattes den befintliga orgeln med en ny. Sannolikt in-stallerades även en ny värmeledning och ett pannrum byggdes öster om korsarmen vid samma tid. När vapenhusets golv renoverades på 1970-talet togs en cementgjutning bort och avslöjade ett tidigare golv av granithällar och gravstensfragment. Under 1980-talet isolerades tunnvalven med gullfiber. Tornets fasader och delar av kyrkan putsades och målades, liksom snickerier och fönsterbänkar. 1994 putsades tornets västra fasad om igen i sin helhet och den södra fasaden lagades. Invändigt renoverades kyrkan under samma årtionde. I sakristian lades nytt golv, ytorna målades och ett textilskåp tillkom. I långhuset togs bänkar bort under orgelläktaren i väster för att ge plats åt klädhängare. Bänkar togs också bort närmast predikstolen samt i norra korsarmen. Golvet renoverades, ljuskronor elektrifierades, altarringen målades om och en högtalaranläggning installerades. Under 2000-talet har delar av tegeltaken över kor och långhus lagts om och taklaget har dokumenterats och daterats med dendrokronologi. |
