Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE HJÄRSÅS 34:1 - husnr 1, HJÄRSÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HJÄRSÅS KYRKA (akt.) | |
| 2019-11-19 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar byggdes i tegel i början av 1200-talet. Ett försök till närmare datering är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. Förekomsten av räfflat tegel pekar också på att kyrkan tillhör den äldsta tegelbyggnadsperioden. Dateringen till 1200-talets början stöds av ett mynt med Valdemar Seir (1202-1241) påträffat på kyrkogården vid utgrävningar 1928. Kyrkan bestod till en början av långhus, lägre och smalare kor samt absid. Kyrkan hade sannolikt två rundbågsformade fönster på långhusets norra och södra sidor och ett på korets norra och södra sidor. Två fönsteröppningar fanns till absiden. Fönsteröppningarna var rundbågiga och den spetsbågiga sydportalen var cirka 3 meter hög och utformad med kolonnetter i omfattningen. Hur nordportalen såg ut vet man inte då denna inte är bevarad. På listverk, sockel, hörnkedjor och kring fönster och dörrar är det ursprungliga teglet räfflat för att imitera huggen sten. Räfflad tegelsten finns även som dekorativt element inne i kyrkan. Relativt tidigt, kanske redan på 1300-talet, byggdes kyrkan till med ett vapenhus av tegel framför sydportalen. Under samma århundrade eller möjligen på 1400-talet tillkom också en byggnad mot väster, troligen i form av ett torn. Denna byggnadsdel murades i gråsten men endast dess nedre våning finns bevarad. På 1400-talet slogs valv i koret och på 1500-talets början tros målningarna i korvalvet och absiden ha tillkommit. Ett av motiven; Sankta Marias kröning antyder att målningarna bör ha tillkommit innan reformationen men kanske ändå så sent som 1520-tal. Under 1500-talet valvtäcktes även långhuset, dessa valv verkar dock inte ha dekorerats med kalkmålningar. Under sent 1500-tal kostade man på kyrkan en ny predikstol. Predikstolen tillverkades troligen vid Daniel Tommisens verkstad i Malmö. En altartavla tillkom något senare, kring 1620, liksom nya bänkar och en läktare i långhuset. År 1662 omnämns en klockstapel på kyrkogården i kyrkans räkenskaper. Det första tornets övre delar var sannolikt rivna vid denna tid. År 1687 finns uppgifter i församlingens räkenskaper om att kyrkans fasader hade dekorerats med grå färg kring hörn och omfattningar. Puts- och dekormålningen har tillkommit efter att vapenhuset och tornets byggdes. År 1696 orsakade en svår eldsvåda i byn skador på kyrkans taklag, murar och valv. Även klockan och klockstapeln skadades så att man därefter fick kalla till gudstjänst med hjälp av en trumma som spelmannen Ohluf Mattisson lånade ut. Efter branden gjordes lagningar på murar och valv samt taklag och yttertaket lades om med bly och spån. En ny klockstapel byggdes 1704 för en ny klocka och 1749 hängdes en till, mindre klocka, upp. År 1733 uppfördes en sakristia vid korets norra sida, utvändigt klädd med träspån. Inredningen till sakristian skänktes av kyrkoherde Thomaeus och finns fortfarande kvar. År 1739 togs nya stora fönsteröppningar upp till kyrkan. Åren 1757-58 utfördes en rad uppsnyggningsarbeten i kyrkan. En läktare fanns redan vid kyrkans norra sida och nu byggdes ytterligare en längst i väster. Målare Maltzan från Kristianstad målade om inredningen. Maltzan är troligen identisk med Adam Friedrich Waltzau, född omkring 1710 och död 1780 i Jönköping. Baldakinmålningar målades på väggarna intill altaruppsatsen, predikstolen och fönsteröppningarna och på läktarna målades inskriptioner. Utvändigt på långhusfasaden målade Maltzan en solvisare. Några år senare, 1773, byggdes den västra delen av kyrkan på med ett torn. Tornet byggdes av sten och fick ett tak av spån. Klockstapeln revs sannolikt när klockorna flyttades till det nya tornet. Den sista stora tillbyggnaden gjordes 1797 sedan åbor i församlingen hade klagat på bristen på plats i kyrkan. Kyrkan utökades med en korsarm utmed hela långhusets norra sida. Till skillnad från många andra medeltida kyrkor innebar inte 1800- talet några ytterligare ombyggnader för att utöka kyrkorummet. Istället revs det medeltida vapenhuset 1870 och sydportalen sattes igen. Ett förhus till norra korsarmen revs samtidigt och ny huvudingång togs istället upp i tornets västra sida. I slutet av 1800-talet tillkom sannolikt en kvadermålning med oljefärg på väggarna och i korvalvet gjordes en hårdhänt framtagning av de medeltida kalkmålningarna. År 1926-1928 gjordes en inre renovering för ny värmeledning, ombyggnad av bänkarna samt ommålning av väggar och valv. En del arkeologiska fynd gjordes i samband med golvrenoveringen. Viss konservering av de redan framtagna kalkmålningarna utfördes av C O Swensson, Göteborg. Samtidigt togs ytterligare målningar fram, såsom draperimålningen vid predikstolen. Den invändiga kvadermålningen från 1800-talet togs möjligen bort vid denna tid. År 1939 blev kalkmåleriet återigen föremål för konserveringsåtgärder och väggar och valv målades om. Kyrkans medeltida dopfunt som under en tid fungerat som blomkruka i prästgårdsträdgården återfördes till kyrkan. Läktaren i väster byggdes om för en ny orgel. Utvändigt togs de ornamentala målningarna på kyrkans fasader fram liksom tegelsockeln och rester av sydportalen. Igenmurade fönster och spår efter det rivna vapenhuset markerades i fasaden. Kring mitten av 1960-talet inreddes en samlingssal i nykyrkan efter handlingar upprättade av arkitekt Einar Johansson, Kristianstad. En äldre läktarbarriär hade temporärt använts som en skärmvägg i nykyrkans norra del. Renoveringen innebar att ett nytt vikdörrsparti monterades mellan nykyrkan och långhuset. Under läktaren inreddes toalett, pentry, förråd och bränslerum. En ny värmeanläggning installerades också. Under 1980, 1985 och 1987 skedde en rad renoveringsåtgärder omfattande både tak och fasader. Vid renoveringen 1980 blottades en del av den ursprungliga kyrkans tegelmurverk vilket dokumenterades av Eva Hebyr vid Skånes hembygdsförbund. Bland annat iakttogs brandskadat tegelmurverk i den del som tidigare var förbyggd av vapenhuset. Senaste större renovering gjordes 1996 under ledning av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB. Renoveringen omfattade både invändiga och utvändiga åtgärder. Invändigt togs vikdörrspartiet till nykyrkan bort och nya utrymmen för toalett och pentry gjordes under norra läktaren. Invändiga ytskikt sågs över och målades om och kalkmålningarna sågs över av konservator. Ett ”ringarrum” under läktaren i väster inreddes till kapprum och skåp till kyrkans textilier tillverkades till sakristian. Utvändigt sågs tak, fasader, dörrar och fönster över. I nykyrkans norra fasad togs ett fönster upp igen, vilket hade varit igenmurat en tid. Under 1997 grävdes nya avloppsledningar för kyrkans dagvatten. I samband med grävningar på kyrkogården påträffades och dokumenterades grundläggningen till den södra muren till kyrkans medeltida vapenhus. |
