Stäng fönster VELLINGE FALSTERBO 2:25 - husnr 1, FALSTERBO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| falsterbo kyrka (akt.), FALSTERBO KYRKA (akt.) | |
| 2017-10-25 |
| Historik |
|---|
|
Falsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidgades med det nya koret. Fönster och kalkmålningar kom då delvis ovanför valven. Nya fönster togs upp i långhuset. Långhuset hade redan före valvslagningen strävpelare på utsidan. På 1400-1500-talet tillkom tornet. Det är dock inte säkerställt den kronologiska ordningen mellan torn och kor. Likaså finns det olika teorier huruvida kyrkans långhus byggdes på sent 1200-tal eller sent 1300-tal. Att kor och torn är senare tillbyggda är dock säkert då murarna inte är i förband med långhusets murar. Vid senmedeltiden fanns en rik inredning med altarskåp och helgonbilder. När reformationen startade 1537 på danska landsbygden ställdes krav på förändringar i kyrkorna. I Falsterbo kyrka skonades dock fler inventarier än i många andra kyrkor. Predikstol och bänkar tillkom efter reformationen. Sandflykten var svår under 1600-1700-talen. När träd och gräs planterades under 1800-talet hejdades sanden. Kyrkan har varit på väg att begravas i sand men grävts fram, på så sätt har sandbackarna kring kyrkan uppstått. Kyrkan har flera gånger renoverats, här följer ett urval från underhållsplanen: 1769 byggdes en orgelläktare vid långhusets norra sida. 1826 revs vapenhuset och sakristian som troligen var tillbyggda under senmedeltiden. Kyrkan var under 1800-talet i mycket dåligt skick. Biskopen kommenterade kyrkan som ”ytterst bristfällig” och han såg ”massor av flygsand …torna sig upp mot dess väggar”. Några i församlingen tyckte att en ny liten kyrka avpassad för församlingens storlek på lämpligare plats skulle byggas istället för den stora medeltida. Men församlingen var fattig och saknade ekonomiska medel för en nybyggnad. 1890 genomfördes en större renovering in och utvändigt. Nordportalen igenmurades, sydportalen fick nya dörrar. Lagning av murverket och omputsning. Flera nya taktegelpannor. Golvet höjdes en fot och belades med cement. Baldakinen över altaret togs ner. 1925 byggdes en ny orgelläktare i väster och en ny orgel installerades. Läktare och fasad ritades av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. 1936 installerades ny värmeledning, långhusets sydportal murades igen och nordportalen öppnades. Dörren utfördes efter förslag av Theodor Wåhlin. Vid arkeologiska grävningar fann man bland annat rester av ett medeltida tegelgolv. 1954 gjordes en större invändig renovering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Renoveringen byggde delvis på Theodor Wåhlins tidigare förslag från 1942. Renoveringen innebar bl.a. nya tegelgolv i hela kyrkan. Altarskåpen och träinventarier konserverades. Bänkinredningen byggdes om. Ny altarring. Kalkmålningar togs fram och konserverades. 1976 gjordes en interiör restaurering efter arkitekt Lennart Strömbecks förslag. Orgelläktaren i väster nybyggdes. Fyra bänkrader togs bort längst bak och läktaren underbyggdes med sakristia, städförråd och trappa. 1980 gjordes en omfattande utvändig restaurering med borttagning av cementputs, omputsning av murar, omläggning av samtliga takfall med munk/nunnetegel, förstärkning av takstolarna, ny avtäckning av strävpelare, ny avtäckning i ljudluckorna, renovering av fönster. Förslag från Forsberg & Wikerstål arkitekter. Ny lagning och omputsning genomfördes 1988, 1999 och 2009. 2008 gjordes en invändig restaurering efter förslag av Hans Ponnert. Den innebar bl.a. omputsning av väggar och valv, ny värmeanläggning, ny el och ombyggnad av sakristia. Konvektorer monterades under bänkarna. Bänkarna förlängdes ut mot ytterväggarna. Träinventarier konserverades efter angrepp av mögel. 2010-11 åtgärdades rötskador på bjälklaget i tornet. Bjälkar byttes ut. Klockbocken byggdes om. 2013 förnyades delar av munk- och nunneteglet på taket och takstolen förstärktes. Pannorna lades på öppen läkt och underströks med kalkbruk armerat med tagel. 2015 dränerades runt kyrkan och förbereddes för stuprör. Församlingen fick dock nej från länsstyrelsen på ansökan om hängrännor och stuprör. Ett mekaniskt avluftningssystem med fläkt på vinden sattes in för att få bättre inomhusklimat efter problem med fukt. |
