Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VELLINGE MELLAN-GREVIE 30:1 - husnr 1, MELLAN-GREVIE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

mellan-grevie kyrka (akt.), MELLAN-GREVIE KYRKA (akt.)
2019-06-24
Historik
Den nuvarande nygotiska kyrkan från 1893 föregicks av en medeltida kyrka, förmodligen från 1100-talet. Den byggdes till med vapenhus och på 1800-talet med ett lågt torn. På en målning i nya kyrkan visas den gamla kyrkan med långhus, lägre kor, rundad absid samt torn. Befolkningsökning, dåligt underhållen kyrka och nya ideal om vad som var ett värdigt kyrkorum ledde till rivning och nybyggnad. Vid biskopsvisitationen 1877 sägs att ”Mellangrefie kyrka är otillräcklig för församlingen och jemväl här är skeppets norra
sidomur så svag att den måste stödjas med en deremot uppförd spännbåge”. Biskop Flensburg menade att de gamla kyrkorna inte skulle repareras. Underhållet eftersattes därmed vilket senare ledde till rivning. Biskop Flensburg ville helst se nygotiska kyrkor i så många församlingar som möjligt, även där medeltidskyrkan var tillräckligt stor för befolkningen. Han förordade att Mellan-Grevie och Södra Åkarp skulle bygga en gemensam ny kyrka, men så blev det inte.

Den nya kyrkan ritades 1888 av Salomon Sörensen. Han ritade också de närbelägna kyrkorna i Arrie och Östra-Grevie, numera i samma församling som Mellan-Grevie. Sörensen var stadsarkitekt i Malmö 1894-1924 och har ritat flera offentliga byggnader. 1892-93 uppfördes kyrkan i den för tiden dominerande stilen nygotik. Kyrkan murades i maskinslaget tegel med cementgjutna detaljer. På taket lades mönsterlagt
skiffer i rött och grått. Interiört målades väggarna med limfärg med kvadermålning och dekorationsmålning med bårder och blå stjärnhimmel. Altaruppsatsen integrerades med väggmålningarna. På golvet lades cementplattor. Bänkinredningen var sluten och ekådrad. Byggmästare var Per Pettersson, kallad ”Kyrkopetter”, som uppförde flera kyrkor i trakten. Han är begravd på Mellan-Grevie kyrkogård. Den nya kyrkan byggdes på den utvidgade kyrkogården strax norr om den gamla kyrkan.

Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen.
1931 vitkalkades kyrkan invändigt och dekorationsmålningen förvann.
1945 gjordes en invändig ommålning efter förslag av Eiler Græbe där bänkar, predikstol, dopfunt och altaruppsatsen fick ny färgsättning. Väggarna kalkades varmvita. Græbe önskade en ny altaruppsats, vilken inte genomfördes. Altaruppsatsen framstod enligt Græbe som liten efter att den nygotiska dekormålningen på väggen omkring målats över.

Under mitten av 1900-talet gjordes en förändring av golven då felaktig isolering lades under bänkkvarteren. Förmodligen orsakade detta de senare stora fuktproblemen som åtgärdades 2002.

1990 lades skiffertaket om med rött och grått nytt skiffer i mönsterläggning. Plåten byttes till plåtisol. Rötskadat virke i spiran byttes. Murverket reparerades. Fönstren i gavelspetsarna på vapenhuset och södra korsarmen murades igen. Förslaget utformades av K-konsult i Lund.

2001-2002 gjordes en interiör renovering efter förslag av Hegelund & Marsvik arkitekter. Det fanns angrepp av mögel och hussvamp i golv och innertak. Nytt kolbränt golvtegel av fabrikat Falkenlöwe lades i hela långhuset. De bortplockade cementplattorna lades i sakristian. Bänkinredningen togs bort och ersattes med stolar. Nytt innertak tillkom i vapenhuset liksom byte av träbjälkar i taket. Ny el och nytt vattenburet värmesystem med jordvärme installerades. Dränering runt kyrkan utfördes.