Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SIMRISHAMN KYRKOTOFTEN 1:1 - husnr 1, ÖSTRA HOBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖSTRA HOBY KYRKA (akt.)
2017-10-06
Historik
Kyrkan är helgad åt Sankt Petri och Sankt Pauli. Olika uppgifter finns om kyrkans ålder och byggnadsdelarnas olika tillkomstperiod. Bland annat finns en sägen om att kyrkan till en början endast bestod av koret och absiden. Ingången till denna kyrka skulle ha varit så högt belägen att man fick använda en stege för att komma in. Sägnen kan ha sin förklaring i att långhuset genom senare ombyggnader förvanskats så mycket att absiden och koret ensamt kom att framstå som den gamla kyrkan. Vad som dock med säkerhet kan sägas är att absid, kor, långhus och torn har uppförts under romansk tid. Tornet är murat med sockel till skillnad från kyrkans övriga romanska delar och skulle kunna indikera en skillnad i tid. Det kan också vara ett sätt att markera tornets särskilda status.

Kring 1200 dekorerades absiden med kalkmålningar i senromansk stil. Omkring 1400 tillkom valv i kor och långhus som målades med en enkel dekor längs valvbågarna. Något senare, omkring 1430-1460, dekorerades valven av Fjälkingegruppen. Omkring 1500 tillkom ytterligare målningar i långhusets valv utförda av den danske mästaren, Ålemästaren, känd från Åle kyrka på Jylland. Vid denna tid tros tornets bottenvåning ha varit inrett till dopkapell då en målning på östra tornväggen föreställer Jesu dop. Någon gång under medeltiden, sannolikt dess senare del, byggdes också vapenhus utanför kyrkans nord- och sydportaler. Dessa fanns ännu kvar på 1800-talet. Enligt en beskrivning från denna tid var det norra murat av kalksten medan det södra var av tegel.

Från 1830 finns en beskrivning av kyrkans interiör. Bakom altaret fanns en sakristia och koret var avskilt med två pelare från kyrkan. Sannolikt en form av korskrank. Mellan pelarna, på ett ”räck”, satt en trätavla med Carl XI:s monogram från 1689. På långhusets västra sida fanns en läktare vars bröstning hade porträtt av apostlarna och frälsaren. Enligt en inskription på läktaren var denna byggd och målad 1747-1748 genom kyrkoherde Jöns Sommar. På norra långhusväggen hängde en gammal altartavla från 1590 i form av två inskriftstavlor i mitten samt två nedre. Två fönster fanns mot väster (i tornets bottenvåning), tre på var sida om långhuset och ett till sakristian. Golvet inne i kyrkan var lagt med sten. Ingång till kyrkan var genom södra vapenhuset som hade en järnbeslagen port och en fattigstock innanför dörren. Golvet varv av sten och ett loft (vindsvåning) av trä fanns. Norra vapenhuset användes enbart till bisättning och tillredning av kalkbruk och hade inget loft. Utvändigt var tornet och vapenhusen täckta av tegel och övriga delar hade blytak. Vid denna tid var den invändiga spindeltrappan till tornets övre våningar igensatt. Istället fanns en högt belägen ingång med hög stentrappa från kyrkogården. Framför altaret fanns en gravhäll från 1655 till minne över Hans Povelsen Ancher, sockenpräst i Östra Hoby, och hans hustru Elsa Olsdotter.

Mellan åren 1847-50 byggdes kyrkan om efter ritningar av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius. Kyrkan utvidgades mot norr och söder i hela långhusets längd. De medeltida långhusmurarna genombröts med tre valvöppningar på båda sidorna. De medeltida valven kunde bevaras i sin helhet. En ingång för prästen gjordes i absiden och tornets bottenvåning stängdes av från långhusets med en trävägg. Yttertaket på kyrkans nya delar täcktes sannolikt av spån. Ombyggnaden började med en katastrof då murarmästaren omkom i ett ras vid rivning av norra vapenhuset.

År 1887 installerades två värmekaminer i kyrkan. Ett par år senare, 1889, beslöt man att lägga trägolv i bänkplatserna som dessförinnan endast haft jordgolv. År 1894 ersattes tegelgolven i gångarna med golv av ”rutade” cementplattor. Under 1930-talet lades kyrkans yttertak om med tegel.

Under 1938-1939 genomfördes en stor renovering av kyrkan som bland annat återställde mycket av dess medeltida detaljer. Program till renoveringen upprättades av arkitekt Iwar Ingwarsson med viss kontroll från antikvariska myndigheter. Orgelläktaren som stod på en läktare i långhuset flyttades till norra korsarmen. Tornbottenvåningens valvbågar öppnades upp och spindeltrappan till tornets andra våning togs fram. De medeltida målningarna inne i kyrkan togs fram av konservator Oswald Owald och ett draperi mellan koret och absiden togs bort. I samband med renoveringen lades också nytt golv av tegel i kyrkan och el installerades.

En yttre renovering med omputsning av kyrkans fasader gjordes under 1943. Putsen togs bort från korets och absidens fasader och prästingången till absiden sattes troligen igen detta år. Under 1950-talet tillverkades nya fönsterbågar efter ritning av arkitekt Eiler Graebe. En ny altarring ritades av samme arkitekt och altare byggdes i absiden. Utvändig putsrenovering av kyrkan utfördes återigen under 1959. Elinstallationer utförs i kyrkan under år 1964. Nästa yttre renovering utfördes vid 1970-talets slut eller tidigt 1980-tal. Bänkarna målades om och ett nytt förvaringsskåp byggdes norra korsarmen. Kyrkans dörröppningar kompletterades också med nya ytterportar. Vid 1980-talets slut gjordes en inre renovering med konserveringsarbeten. Handlingar till renoveringen är från 1987-88 och upprättades av Jerk Alton Arkitektkontor AB i Kumla. Nästa renovering utfördes 1991 efter handlingar av K-konsult. Renoveringen omfattade nytt uppvärmningssystem, renovering av elsystem, konserveringsåtgärder på fasta inventarier och kalkmålningar samt utvändig putslagning och ommålning. I samband med renoveringen flyttades dopfunten till långhusets västra sida. Under 2000-talet har ny ytterdörr tillverkats till västra entrén, och utvändig renovering utfördes 2005 av Bröderna Nilssons Måleri AB.