Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SKURUP KATSLÖSA 1:15 - husnr 1, KATSLÖSA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

KATSLÖSA KYRKA (akt.)
2019-09-13
Historik
Katslösas medeltida kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet och följde den romanska kyrkobyggnadstraditionen med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Senare under medeltiden adderades västtorn och vapenhus i söder. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, stadsarkitekt i Ystad. 1868 tecknar Katslösa församling avtal med Möller om uppförandet av en ny kyrka, som trots att Peter Boisen inte nämns i handlingarna måste anses ritad av honom då den i det närmaste utgör en direkt kopia av Solberga kyrka. Utöver färgsättning och taktäckningsmaterial är den enda skillnaden mellan de båda kyrkornas exteriör att Solbergas tornvåning har tre rundfönster medan Katslösas har ett rundfönster och två mindre stickbågiga fönster. Till och med minnestavlorna över västentréerna har samma texter sånär som på årtalet för uppförandet. Även beträffande interiören och den fasta inredningen är utformningen genomgående påfallande lik och inte sällan identisk.

Den nya kyrkan som stod färdig 1870 uppfördes på platsen för den romanska kyrkan, från vars murverk gråsten sannolikt återanvändes. Gestaltningen var typisk för tiden, där fokus låg på ett rymligt och ljust kyrkorum, med långhus och fullbrett kor under gemensamt sadeltak, halvrund absid i öster samt kvadratiskt västtorn. Av entreprenadkontraktet framgår bland annat att kyrkans fasta inredning i trä skulle målas vit med förgyllda detaljer, att gjutjärnsfönstren skulle målas svart utvändigt som invändigt samt att taket skulle beläggas med furuspån. Andra källor och äldre bilder tyder dock på att taken istället belades med falsad plåt.

1883 införskaffas två järnkaminer för kyrkans uppvärmning och 1896 tillkommer en orgel byggd av Rasmus Nilsson, Malmö, vilken ersätter det harmonium som dittills använts. 1899 förnyas tornspirans plåtavtäckning och underbrädning och tornet förses med takrännor och stuprör. 1928 doneras storklockan till församlingen och mekanisk klockringning installeras i första tornvåningen.

1952–53 genomförs en invändig restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, då bänkinredningen glesas ut och byggs om och interiöra ytskikt målas om. Ett äldre odaterat fotografi visar att kyrkans väggar varit dekorationsmålade, möjligen är det nu som dessa övermålas. Mittgångens tegelplattor byts mot handslaget rött tegel och de äldre plattorna återanvänds i viss utsträckning i koret, där även kalkstensplattor tillkommer närmast bänkkvarteren som flyttats västerut. I vapenhuset avlägsnas golvets övre cementskikt och ersätts av rött tegel. 1958 installeras elektrisk belysning och uppvärmning varpå de båda kaminerna inklusive skorstensstock kan avlägsnas.

Kyrkans ombyggnadshistorik är bristfälligt dokumenterad och för ett antal större förändringar saknas fastslagen tidpunkt. Bland dessa kan nämnas byte av taktäckningsmaterial till sinuskorrugerad plåt samt omputsning med cementhaltig puts och ändrad färgsättning av fasaderna som av äldre bilder att döma gissningsvis kan ha varit grå eller gula. De senare arbetena kan antas ha utförts under decennierna kring 1900-talets mitt, medan delar av den sinuskorrugerade plåten framstår som mycket gammal. Korrugerad plåt började tillverkas redan vit mitten av 1800-talet och det är därmed inte omöjligt att denna taktäckning tillkommit tidigt i kyrkans historia.

1992 genomförs en större invändig och utvändig restaurering under ledning av arkitekt Eva Retzner, där all puts utom viss stark cementhaltig puts på långhusets gavlar knackas ner. Omputsning sker med rent kalkbruk som kalkavfärgas. Sockeln avfärgas kimröksgrå, en kulör som byts ut till vit någon gång innan upprättandet av kyrkans underhållsplan 2005. Nya hängrännor, stuprör och vindskivor i fabrikslackad plåt tillkommer. Trasiga rutor och floatglas ersätts av ”gammalt glas” och gjutjärnsfönstren inklusive solbänkarna i gjutjärn rensas från rost och målas om med alkydoljefärg, medan träfönstren skrapas trärena och målas med linoljefärg. Minnesstenen över västentrén konserveras och ett antal äldre gravstenar uppges avlägsnas från norra muren, troligen avses norra fasaden. Invändigt rivs den befintliga trappan i vapenhuset till tornet och orgelläktaren inklusive dess inklädnadsvägg. Ny trappa förläggs under läktarens södra del och en bänk som tas bort i kyrkorummet flyttas till vapenhuset. På västentréns dörrblad avlägsnas en invändig plåtbeklädnad. Vapenhusets väggar kalkas och taket, där det tidigare hålet för trappan satts igen, målas med vit alkydoljefärg.

2018 sker reparationsarbeten i tornspiran där delar av hjärtstocken och underbrädningen byts ut och nya vilplan med fasta stegar samt belysning tillkommer. Utvändigt genomförs en renovering som främst är av underhållskaraktär. Arbetena omfattar bland annat mindre putslagningar och kalkning av fasader, ommålning av plåten på tornspiran inklusive partiellt plåtbyte samt ommålning av fönster. Plåtavtäckningen mellan långhus och torn byts ut mot blyplåt.