Stäng fönster SKURUP VILLIE 72:1 - husnr 1, VILLIE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VILLIE KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-11 |
| Historik |
|---|
|
Om Villie kyrkas historia innan 1800-talet är uppgifterna mycket knapphändiga och vissa källor är därtill motstridiga. Den antas ha uppförts under 1100-talets andra hälft enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare kor och absid i öster. Under senmedeltiden valvslås kyrkorummet, vilket även kan vara en trolig tillkomsttid för det vapenhus i norr som ännu fanns kvar i slutet av 1800-talet. På avmätningskartan från 1698 har kyrkan vapenhus i norr och saknar absid i öster. Koret är dessutom lika brett som långhuset. Återgivningen är möjligen något schematisk, även om kartan är så pass detaljerad att klockstapeln norr om kyrkan är utritad. På kartor från 1798 0ch 1803 har kyrkan förlängts genom att ett smalare kor adderats i öster, vilket har en större utbyggnad i norr och en mindre i öster. Dessa avbildningar stämmer i stort överens med den beskrivning som upprättas 1830, där utbyggnad norr om koret anges vara en nykyrka uppförd 1740 och den rektangulära utbyggnaden i öster fungerar som sakristia. Svårtydda uppgifter antyder att en lite oval sakristia, det vill säga en halvrund absid, skulle finnas bevarad, vilket måste anses högst osannolikt. Av beskrivningen framgår även att kyrkan har fyra läktare, delvis uppförda under 1750-talet. Fem år senare, 1835, finns enligt brandförsäkringsuppgifter endast två läktare, ombyggnader som bör var sammankopplade med den 1833 år tillkomna orgeln. På en ritning upprättad 1883 av Kockums mekaniska verkstad inför installation av vedeldad kamin har koret samma bredd som långhuset. Ritningen är skuren strax öster om koret, men antyder en tresidig koravslutning. 1891 genomförs en omfattande ombyggnation på initiativ av kyrkans dåvarande patronus, ryttmästare M. Hallenborg på Rydsgårds gods. Ritningarna från 1888 är inte signerade. Enligt kyrkan underhållsplan rivs allt utom långhusets två västra travéer. Om koret verkligen byggts om som det återges på ritningen 1883 bör det emellertid betyda att stora delar av dessa murverk kan ha bevarats. Övriga utbyggnader rivs med säkerhet och ersätts av breda korsarmar i norr och söder. I hörnen mellan koret och korsarmarna uppförs mindre utbyggnader för sakristia och arkiv. Fasaderna spritputsas och kalkavfärgas i ljust gult med slätputsade och vitkalkade omfattningar, listverk och strävpelare. Kyrkan får genom denna ombyggnad i allt väsentligt den exteriöra gestaltning den har idag. Interiört bevaras långhusets två ribbvalv och korsarmarna slås med valv i samma utförande. Koret förses med ett sjukappigt valv och de mindre utbyggnaderna med flacka femkappiga valv. Predikstol, dopfunt och orgel från 1833 på läktare i långhusets västra travé bevaras, i övrigt omgestaltas kyrkorummet helt och har sedan dess genomgått relativt få förändringar. 1916 tillkommer orgelläktare och ny orgel i södra korsarmen efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Den tidigare orgeln på läktaren i väster avlägsnas men läktaren bevaras till 1943 då långhusets västra travé byggs om till bårhus efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Öppningen mellan långhustravéerna muras igen, läktaren rivs och en ingång upptas i västfasaden. Tegelgolvet ersätts av hyvlade kalkstensplattor och fönstren förses med fönsterluckor av ek. I samband med denna ombyggnad installeras även elektrisk belysning i kyrkan. Vid omläggningen av golvet påträffas nedgången till den gravkammare som är belägen under långhusets östra travé med nedgång från den västra. Gravkammaren, som inte hade använts sedan 1867, innehöll vid detta tillfälle ett tjugotal kistor. Efter dokumentation muras valvet över trappnedgången åter igen. 1951 målas den fasta inredningen om och väggar och valv avkalkas, även dessa arbeten under ledning av Græbe. Året därpå installeras elektrisk värmeanläggning med bänkvärmare i kyrkorummet och panelradiatorer i kor, sakristia och arkivrum. 1953 tillkommer en ny lillklocka i klockstapeln genom donation. 1960 ersätts takskiffret av ny skiffer från grythyttan och samtliga plåtarbeten förnyas enligt tidigare utförande i kopparplåt, med undantag av att hängrännor monteras istället för fotrännor. Græbe står åter igen för handlingarna. 1958 förses korets fönster med blyspröjsade glasmålningar av konstnären Jan Brazda. 1968 hängs den äldre lillklockan som nedmonterats 1953 upp i en klockbock av ek i bårrummet. Vid en in- och utvändig renovering 1969–70 målas såväl exteriören som interiören om med plastbaserad färg. Även den fasta inredningen målas om, koret får ny golvbeläggning av hyvlad grå kalksten och den tidigare kortrappan i cementmosaik ersätts av en trappa i grå kalksten. Altarbordet i trä som är kraftigt angripet av strimmig trädgnagare ersätts av ett altarbord i röd och grå kalksten. Ny orgel av Anders Perssons orgelbyggeri i Viken med fasad av arkitekt Torsten Leon-Nilson tillkommer. 1978 omgestaltas bårrummet till vapenhus genom att en pardörr sätts in i väggen mot kyrkorummet från 1943. I kyrkorummet ökas avståndet mellan bänkraderna genom att en bänkrad per kvarter tas bort. Bänkarna förses med fotstöd och nytt brädgolv läggs i norra korsarmens västra bänkkvarter. Väggar och valv målas återigen med plastbaserad färg. För handlingarna står Forsberg & Wikerstål arkitekter. 1984 målas större delar av den fasta träinredningen om med alkydoljefärg. Vid en utvändig restaurering 1992 under ledning av arkitekt Eva Retzner blästras befintlig KC-puts och avfärgas med KC-färg. 2006 läggs nya brädgolv under långhusets södra bänkkvarter och södra korsarmens västra bänkkvarter. Bänkarna i dessa kvarter får i samband med detta nya bänkvärmare. Året därpå läggs nya golv av lackad gran i arkivrummet och grå kvadratisk klinker i sakristian. Snickerierna i de båda rummen målas om, troligen med alkydoljefärg, medan väggar och valv målas med plastbaserad färg. 2013–14 genomförs en ut- och invändig restaurering som till stora delar är av underhållskaraktär, bland annat närmast genomgående ommålningar, men också medför en rad förändringar, främst i form av materialbyten. Exteriört renoveras taket med omläggning och komplettering av skiffer. Kopparplåtsdetaljer byts till stor del ut med utförande lika befintligt. Fasaderna putslagas och eftersom befintlig avfärgning var utförd både i KC- och silikatfärg avfärgas de med det senare alternativet (KEIM). Invändigt knackas all plastfärg ner och efter putslagningar avfärgas väggar och valv med kalkfärg. Tegelgolvet kompletteras med nya stenar och brädgolven byts i de bänkkvarter som inte fått nya 2006 och 2007. Korfönstren förses med innerbågar med isolerglas. En rad installationsarbeten utförs, bland annat ny hörslinga och ljudanläggning, och kabeldragningar förnyas. Bakre bänkraden i långhusets södra kvarter tas bort för att ge plats åt ny styrpulpet. Vinden förses med belysning och luckan i långhusvalvet förnyas för enklare inspektion. Vid rengöring av långhusets östra valv påträffas fragmentariska spår av kalkmålningar i form av en zigzagformad bård, vilken dokumenteras och överkalkas. Delar långhusets medeltida norrportalsomfattning påträffas också, vilken lämnas frilagd. Under 2015 utförs arbeten som inte hanns med under 2013–14. En permanent tillgänglighetsramp i grå granit med handledare av svartmålad smide anläggs vid västentrén. Invändigt tillkommer en avfuktare som del av det nya styr- och reglersystemet. |
