Stäng fönster SKURUP ÖRSJÖ 44:1 - husnr 1, ÖRSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖRSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-11 |
| Historik |
|---|
|
Örsjö kyrkas äldsta historia är inte helt klarlagd, men en murverksundersökning utförd 1990 av Petter Jansson vid Landsantikvarien i Malmöhus län tyder på minst fyra byggnadsetapper. Korets och absidens skalmurar av tuktad gråsten med inslag av kalksten uppfördes troligen under 1100-talets senare del, möjligen mot ett kvarstående långhus i trä. Det nuvarande långhuset murades i tegel och antas ha tillkommit under senromansk tid på 1200- eller 1300-talet. Långhuset hade ursprungligen ingångar i norr och söder, och relativt nära inpå uppförandet adderades ett vapenhus i söder. Spår av vapenhus i norr har inte påträffats men det är inte uteslutet att ett sådant existerat. Under de kommande århundradena sker flera i sammanhanget mindre förändringar exteriört som interiört. Mer framträdande ändringar dröjer till det tidiga 1800-talet. Av en beskrivning av kyrkan från 1830 framkommer att tornets strävpelare tillkommit under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Långhusets norrportal har satts igen och absiden har försetts med prästingång i öster samtidigt som dess ursprungliga runda eller rundbågiga fönster har satts igen. Troligen har även korets och långhusets fönster förstorats. 1818 revs mittpelarna och valven i långhuset och ersattes av ett plant slätputsat undertak. Samtidigt tillkom ny bänkinredning. Det framgår även att kyrkorummet hade trägolv samt att taken över långhus, vapenhus och torn var avtäckta med tegel. 1833 införskaffas en orgel och nuvarande orgelläktare i väster tillkommer sannolikt i samband med detta. I 1830 års beskrivning nämns en läktare försedd med målningar framställande Jesus och apostlarna, vars ålder är okänd. I beskrivningen nämns även en altartavla som förfärdigats 1580 och ommålats 1759. Det är troligen vid 1833 års arbeten som dagens altaranordning med altarbord, förgylld altaruppsats, bemålad skärmvägg och altarring tillkommer. 1885 avlägsnas predikstolens polykroma bemålning och 1906 införskaffas ett nytt orgelverk bakom den befintliga orgelfasaden. 1922 får kyrkorummet nya belysningsarmaturer i form av två ljuskronor och nio lampetter i mässing från Ystads metallindustri. En mycket omfattande restaurering genomförs 1922–23 under domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlins ledning. Takstolskonstruktioner över långhus, kor och vapenhus repareras och byggs om och befintligt tegel återläggs kompletterat med nytt på öppen läkt. Långhusets norra takfall får två takfönster. Absidens takstol förnyas helt och avtäcks med ny blyplåt. Kopplade fönsterbågar med spröjsutformning enligt de tidigare fönstren sätts in i långhus och kor. Vapenhuset får ny dörr klädd med profilerad ekpanel där den föregående dörrens beslag och övre inskriptionsförsedda panelbräda återanvänds. Ljudluckor i tornet nytillverkas. Interiört ersätts brädgolven i vapenhus, kor och långhusets mittgång med klinker från Skromberga lagt på betong. Ny sluten bänkinredning med återanvända beslag tillkommer, ståendes på spontade trägolv. Bjälklaget över långhuset byts ut och får sitt nuvarande utförande med brädning och inklädda bjälkar. I vapenhuset ersätts det plana innertaket av ett tunnvalv i trä. De båda taken målas liksom bänkinredningen och fönstrens insidor i grått. Mellan vapenhus och långhus insätts en dörr i laserad furu. I tornet förstärks bjälklagen och nya trappor mellan våningsplanen byggs. 1953 installeras el för värme, belysning och klockringning. Radiatorer placeras bland annat under bänkarna och på korets och absidens väggar. Kaminen från 1923 med rökgång till en skorsten vid långhusets östra gavelröste kan därmed avlägsnas. Skorstenen rivs vid en restaurering av taken 1956–58 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, då takstolskonstruktionerna återigen repareras och byggs om och långhus, kor och torn får brädade undertak och avtäcks liksom strävpelaren med nytt falstaktegel. Vapenhusets brädade undertak och enkupiga tegel från 1923 behålls. Korets gavelröste muras om och avtäcks med nytt munk- och nunnetegel. Dessutom putslagas och kalkavfärgas fasaderna. På långhusets södra fasad mellan kor och vapenhus sker avfärgningen med KC-färg. Vid 1950-talets slut byggs även trappan till orgelläktaren om. 1964 tillkommer nytt orgelverk och året därpå friläggs och konserveras medeltida kalkmålningar på långhusets norra vägg av konservator Albert Eriksson. 1967 inreds personalrum i tornet och 1969 putsas fasaderna om med KC-puts och målas med organisk färg (Nordsjö ”På mur”). Samma år konserveras predikstolen med baldakin av Albert Eriksson. Arbetena innefattar även utbyte av rötskadade hörnstolpar och ramverk, nytt golv samt förändrad upphängning. 1984 putslagas fasaderna och ny målning med organisk färg ska ske såväl ut- som invändigt. 1987 byts bänkvärmarna ut och radiatorerna på orgelläktaren ersätts av infravärmare i taket. 1990 sker en utvändig restaurering under ledning av K-Konsult, föranledd av tidigare bemålning med organisk färg. Fasaderna renknackas och putsas om med hydrauliskt kalkbruk, på gråstensmurverken med en stänkgrundning av KC-bruk. Tornet, strävpelaren, sockeln och gavelröstenas tinnar avfärgas med KC-färg och övriga ytor med kalkfärg. Trä- och smidesdetaljer målas om och vita fabrikslackerade hängrännor och stuprör monteras. 2007 sker en invändig renovering under ledning av Ponnert arkitekter AB som bland annat innefattar översyn och förnyelse av elektriska system samt installation av brand- och inbrottslarm. Vid en utvändig renovering 2011 putslagas fasaderna och mindre lagningsarbeten sker på taken. Utvändiga snickerier samt smides- och plåtdetaljer målas om. Utvändiga målningsarbeten utförs även 2015 och 2019 sker byte av larm. |
