Stäng fönster SKURUP VÄSTRA VEMMENHÖG 35:1 - husnr 1, VÄSTRA VEMMENHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA VEMMENHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2018-08-29 |
| Historik |
|---|
|
Den äldsta kända kyrkobyggnaden på den nuvarande platsen ska ha bestått av ett långhus med rakslutet kor uppfört av tegel på 1200-talet. Långhuset och koret lär ursprungligen varit valvslagna. Klockorna hängde i en fristående klockstapel fram till 1810–1812, då det nuvarande tornet uppfördes. Tornet uppfördes av sprängd gråsten med provisoriskt tak av bräder. Tornet har aldrig putsats och anledningen kan vara bristande ekonomi enligt kyrkoherde Johan Daniel Hindbeck, som 1830 skrev ”Tornet är ännu icke rappadt, förmedelst bristande tillgång i kassan.” För att möta behovet av bänkutrymme till följd av befolkningsökningen inreddes tornets bottenvåning med bänkar. På 1860-talet revs det medeltida långhuset, som då även var försett med vapenhus i söder, och ett nytt långhus uppfördes i anslutning till tornet från 1810. Det uppfördes 1867–1869 efter ritningar, daterade 1865, av arkitekten Fredrik Ekberg (1837–1898). Han var arkitekt vid Överintendentsämbetet och lärare på Tekniska skolan. Den färdiga kyrkobyggnaden skiljer sig dock från ritningarna i några avseende. Kyrkan är på ritningen längre med ytterligare en fönsteraxel samt med ingång genom ett vapenhus i söder. Långhuset är även på ritningen jämnbrett med tornet. Kyrkan blev en salkyrka med fullbred tresidig östavslutning. Kyrkor med det utförande är relativt sällsynta i Skåne och Jakob Lindblad menar i sin studie 470 nya kyrkor att upphovsmannen till dessa salkyrkor bör vara Carl Georg Brunius. Det nya långhuset uppfördes delvis med återanvänt byggmaterial från den äldre kyrkan. En ny huvudentré togs upp på tornets västra sida. År 1880 uppfördes en läktare i väster samt läktarbarriär och orgelfasad till kyrkorgeln. Ritningen är granskad och likheten med originalet intygas av Johan Fredrik Åbom. Han var anställd på Överintendentsämbetet under flera decennier och i hans verksamhet ingick även ritningar till orgelfasader. Det är oklart om han ritat orgelfasaden eller bara granskat ritningen. Mellan åren 1915–1916 renoverades exteriören och yttertaket försågs med enkupigt rött lertegel över ett äldre spåntak. Interiört skedde större förändringar, de äldre slutna bänkarna ersattes med ny öppen bänkinredning och med nytt underliggande trägolv samt gjuten mosaik i mittgången. Arbetena utfördes efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin (1864–1948). På ritningen över ny bänkinredning, daterad 1916, finns även bänkar utritade i tornets bottenvåning. Omkring år 1930 övermålades interiörens målningar, bladslingor i valven och kvaderimitationsmålning på väggarna. Därefter har inga större ombyggnader skett, förutom installering av elektricitet och invändig och utvändig ommålning samt renovering av yttertak, förrän på 2000-talet. År 2004 utsattes kyrkan för en brand, ett pyromandåd, som skadade delar av den västra långhusvinden. Några år senare skadades tornet i en jordbävning och är fortfarande avspärrat i väntan på renovering. |
