Stäng fönster SKURUP ÖSTRA VEMMENHÖG 45:1 - husnr 1, ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2018-08-31 |
| Historik |
|---|
|
Östra Vemmenhögs kyrka har en komplicerad byggnadshistoria. I slutet av 1100-talet uppfördes en stenkyrka på platsen med långhus, kor och eventuellt absid. Kyrkan försågs med ett västtorn sannolikt under 1200-talet med tunnvalv. Långhuset valvslogs i slutet av 1300-talet och valven försågs med kalkmålningar vid två perioder, i början av 1400-talet samt mellan åren 1500–1525. Det är okänt när vapenhusen uppfördes framför nord- och sydportalerna. Det norra revs år 1798, medan det södra eventuellt kan finnas bevarat och delvis ingå i Herrskapskyrkan för ägarna till Dybäcks slott med underliggande gravkammare. Det uppfördes 1580 på initiativ av Karin Gyllenstierna, änka efter Jörgen Marsvin. År 1743 tillbyggdes korsarmar i söder och norr och ett nytt rakslutet kor med kryssvalv ersatte 1775 det romanska koret. I samband med den omfattande ombyggnaden uppfördes även en sakristia vid korets norra sida. År 1779 togs en ny huvudentré upp i tornets västfasad och ett vapenhus uppfördes i väster. Det innebar att endast vapenhuset på norra sidan användes som huvudentré för församlingen efter att Herrskapskyrkan uppförts 1580 fram till tornets nya västportal togs upp 1779. Vid en omputsning 1992 påträffades den nedre delen av den ursprungliga nordportalens omfattning under fönstret i långhusets västra travé. Omfattningen består av svagt skråkantade kvaderstenar av välhuggen Komstadskalksten. År 1795 sammanbyggdes Herrskapskyrkan med den södra korsarmen under ett gemensamt tak och med gemensamt gavelröste. År 1808 uppges det att en ny sakristia uppfördes. År 1826 ersattes korsarmarnas brädvalv med de nuvarande kryssvalven av tegel. Kyrkan brandförsäkrades 1836 och uppges då ha en sakristia tillbyggd norr om koret samt ett vapenhus vid tornets västra sida. Tornet, norra korsarmen och sakristian var tegeltäckta, vapenhuset hade koppartak och övriga tak var täckta med bly. Mellan åren 1860–1861 genomfördes en omfattande renovering efter ritningar, daterade 1859, av arkitekt Per Ulrik Stenhammar, då kyrkan i stort sett fick sitt nuvarande utseende. Stenhammar (1829–1875) var elev till arkitekten och professorn i byggnadskonst Fredrik Wilhelm Scholander och var bland annat anställd som konduktör vid Överintendentsämbetet. Han var också ansvarig för Normalritningar till Folkskolebyggnader utarbetade af Kungl. Över-Intendents-Embetet 1865. Tornet revs ner, enligt brandförsäkringen 1877, till 17 fots höjd och samtliga yttermurar höjdes 2 fot med tegel. Tornets trappstegsgavlar ersattes med en tornspira. Nytt kor, sakristia, vapenhus samt helt ny takstol och taken lades med skifferplattor. Sannolikt tillkom de nuvarande fönsteröppningarna med gjutjärnsbågar samtidigt. År 1891 togs kalkmålningarna från 1400- och 1500-talen fram i långhusets valv och en ny dekormålning utfördes av Svante Thulin, Lund, som var tidens främste dekormålare i södra Sverige. Han anlitades ofta av domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall. Flera av hans verk har målats över, men i Allhelgonakyrkan i Lund finns målningar bevarade. Kyrkorummet fick samtidigt en ny golvbeläggning av Viktoriaplattor, en typ av cementplattor med dekor. Troligen tillkom även då den öppna bänkinredningen. År 1959–1961 utfördes en genomgripande renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. De inledande ritningarna är dock upprättade av arkitekt Tage Möller, Malmö. Sakristian revs och en ny sakristia av tegel uppfördes. Kyrkorummets Viktoriaplattor ersattes med ett tegelgolv och Herrskapskyrkan försågs med en ny trappa. Graebe föreslog att vapenhuset skulle rivas, att all målning från 1890-talet skulle målas över och att glasmålningarna i koret skulle sättas igen. Det blev dock protester mot att framför allt glasmålningarna, som var en donation till kyrkan, skulle tas bort. Därefter har mest vård och underhållsarbeten utförts. Kyrkans byggnadshistoria kan kort sammanfattas enligt följande; Långhusets murar i dagens kyrkobyggnad är bevarade från den första byggnadsetappen på 1100-talet, tornet tillkom på 1200-talet och kyrkan valvslogs på 1300-talet. Herrskapskyrkan uppfördes 1580 och 1743 byggdes korsarmarna och det nuvarande koret uppfördes 1775. Korsarmarna försågs med tegelvalv 1826. Vapenhuset i väster, koret och tornets spira tillkom vid den omfattande renoveringen 1860–1861. Dagens sakristia stod klar 1961. |
