|
Ängen som är en av gårdarna som ligger på rad uppe på lerskiffernivån omnämns första gången i jordeboken år 1566 som ½ mantal frälse. Gården har ett falurött stort byggnadsbestånd som tillsammans ger ett mycket gott helhetsintryck av en väl samlad gårdsmiljö med framför allt 1800-talsbyggnader. Huvudbyggnaden från 1800-talets mitt är timrad i en våning med vind och har en omsorgsfullt utformad exteriör. Huset har fasad av faluröd panel och ett rikt listverk med en inklädd och profilerad takfot samt karaktäristiska kvarts-, halv- och helrunda vindsfönster. Den öppna verandan är karaktäristisk för sin tillkomsttid i tidigt 1900-tal. Av flyglarna är sannolikt den södra äldst. Den har en elegant empirportal vid entrén, troligen överflyttad från huvudbyggnaden när den försågs med en öppen veranda i början av 1900-talet. Flygeln har rikt dekorerade fönsteröverstycken. Det har även den norra flygeln som även har en rikligt dekorerad veranda med lövsågerier av typ sent 1800-tal. Till Ängens äldre byggnader hör också ett litet brygghus byggt av sten. Bland ekonomibyggnaderna märks bl.a. en timrad ladugård från 1880-talet. Gården har idag två generationer ladugårdar. En ståtlig framfartsväg mellan en reslig lövträdallé och stora stenmurar leder från Gamla Mariestadsvägen genom de öppna liderna upp till gården. Ett mycket välhävdat stenmurslandskap med ursprung från 1800-talets laga skifte inramar Ängen upp mot Billingens diabasplatå i NV. Ängens gårdsmiljö, med de många välbevarade byggnaderna, är som helhet av mycket stort kulturhistoriskt värde, vilket även inkluderar den ståtliga murkantade allévägen.
|
