Stäng fönster TRELLEBORG DALKÖPINGE 31:1 - husnr 1, DALKÖPINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DALKÖPINGE KYRKA (akt.) | |
| 2018-08-09 |
| Historik |
|---|
|
Gislöv och Dalköpinge kyrkor var under medeltiden knutna som prebende till domkapitlet i Lund. Gislöv och Dalköping församlingar bildade pastorat fram till 1924. Före 1590-talet var Gislöv moderkyrka och därefter annexkyrka till Dalköpinge kyrka. Kyrkan byggdes av tegel, troligen kring 1200-talets mitt. Den bestod då av långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor i öster. Kyrkan hade likt romanska kyrkor norr och sydportal och små, högt sittande rundbågiga fönster. Koret smyckades med sågskift och östgaveln fick blinderingar och rundbågsfris längs takfallet. Koret valvslogs med tegelvalv vilande på hörnkolonetter. 12 konsekrationskors (invigningskors) målades på väggarna. Två av dem finns bevarade i koret. Någon gång under senmedeltiden (1300-1550) byggdes ett västtorn av tegel som valvslogs på bottenvåningen. En spiraltrappa fanns i söder som nåddes från tornets bottenvåning. Numera nås trappan utifrån. Under 1400-talet valvslogs långhuset. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen under senmedeltiden. Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. Större fönster togs upp under 1700-1800-talet. Kanske putsades kyrkan då. 1822 revs vapenhuset framför sydportalen som gjordes om till ett fönster. En ny ingång togs upp i tornet. Bänkinredningen togs bort i tornet som gjordes om till vapenhus. 1841 förstorades sakristian genom att altaret flyttades västerut. Fönster som tillkommit 1765 i koret gjordes om till prästingång. Befolkningsökningen gjorde kyrkan alltför liten och den var dåligt underhållen. Sockenprästen ville riva kyrkan och vid biskopsvisitationen ansågs kyrkan ”trång och oanselig” och rivning förordades. Istället föreslogs att Gislövs kyrka skulle byggas ut. Församlingens motstånd och ett utlåtande av domkyrkoarkitekt C G Brunius om kyrkans värde räddade Dalköpinge kyrka från rivning. 1906 byttes de blyspröjsade träfönstren till nuvarande gjutjärnsfönster. Tornets ljudöppning mot söder förstorades, förmodligen även de andra ljudöppningarna. 1937 togs kalkmålningar fram i korets östra valvkappa och konserverades av Osvald Owald. 1950-54 gjordes en omfattande renovering efter ritningar av arkitekt Eiler Græbe. Den innefattade bland annat att samtliga golv förnyades med nytt tegel. (Tidigare sexkantiga tegelplattor). Orgelläktaren togs bort och orgeln placerades istället inom bänkkvarteret i nordväst. Ett nytt altare murades och altarskranket togs bort. Ny trävägg byggdes mellan vapenhus och långhus. Bänkar och altarring målades om. Fler kalkmålningar på triumfbågen och i koret togs fram och konserverades. Vit övermålning på inventarier togs bort och ursprunglig färg togs fram. Ny ytterdörr sattes in i västportalen. 1970 byttes mässingskronorna från 1800-talet i långhuset mot nya takljuskronor. 1985 byttes takets gula och röda tegelpannor på öppen läkt till röda tegelpannor lagda på underbrädning. Takstolarna förstärktes. 2010 tätades med blyplåtar mellan tegelpannor och gavelmurar. 1991 lagades murverksskador och vissa partier murades om på tornets gavelrösten samt tornets taklag förstärktes och byttes delvis. 1999 förnyades dörr och fönster i prästingången efter inbrott. 2014 putslagades och kalkades kyrkan utvändigt. |
