Stäng fönster TRELLEBORG FRU ALSTAD 42:1 - husnr 1, FRU ALSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRU ALSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-19 |
| Historik |
|---|
|
Den nuvarande kyrkan föregicks av en romansk stenkyrka. Vid grävningsarbete har hittats stenkistor daterade till 1100-talet och grundmurar under långhusgolvet vilket visar att det funnits en tidigare kyrka. Väster om kyrkan har funnits ett öppet källsprång dit människor vallfärdade. Kring sekelskiftet 1300/1400-talet ökade antalet pilgrimer till källan och byn. Den romanska kyrkan förvandlades till en vallfartskyrka men blev för liten. Ett nytt tresidigt kor i tegel uppfördes i början av 1400-talet. Ett par decennier senare uppfördes långhus, torn och vapenhus. Den nya kyrkan byggdes av tegel i gotisk stil, taket täcktes av bly. Invändigt var kyrkan oputsad och visade tegelmurverket, förutom där kalkmålade bilder fanns. Kyrkan var valvslagen med stjärnribbvalv. Fönstren var stora med spetsbågiga avslut. Ingången var genom tornets västra ingång och genom långhusets sydportal genom vapenhuset. I koret fanns två ingångar, kanske använda vid speciella tillfällen. Troligen uppfördes koret i två våningar med en underliggande krypta. Korets kraftigare murar i jämförelse med långhuset och urtag för bjälklag som hittades vid grävningsarbete 2005 tyder på detta. I kyrkan fanns flera altaren till olika helgon. Kalkmålningarna visar än idag var altaren stod och vilka helgon som tillbads. I korets väggar fanns nischer för reliker och nattvardssilver. En primklocka fanns i koret som ringde vid nattvarden. Primklockan nämns sista gången 1695. Vid reformationen ändrades kyrkorummet. Reformationen i Danmark var 1536. Protestantismen föredrog ett mer avskalat kyrkorum där altaret i koret och predikstolen skulle vara i centrum. Kalkmålningarna målades över. Under 1600-talet fick kyrkan ny bänkinredning, altare och predikstol. Historiska skrifter omtalar dock att flera katolska altaren fanns kvar 1622. För att förtydliga försvenskningen sattes Carl XI:s monogram i ek upp i kyrkorummet. Efter reformationen och upplysningstiden ansågs källkult som vidskepelse. Genom en kunglig förordning 1665 förbjöds offrande vid källor. Folktraditionen var dock stark och vallfart med sjuka till källan fortsatte fram på 1800-talet. Kyrkan har flera gånger reparerats och kalkats om, nedan följer ett urval från underhållsplanen. Befolkningstillväxten gjorde att kyrkan blev för liten under 1700-talet. En läktare byggdes 1742 med barriär med tretton målade tavlor. Taket som varit täckt av bly täcktes istället av tegelpannor och tornet i väster sänktes. En sakristia inrättades bakom altaret. Golvet, täckt av gravstenar i långhuset, höjdes. 1801 gjordes en renovering med kalkning, takstolar reparerades och nytt tak. Klockorna togs ner och placerades i en provisorisk klockstapel eftersom tornet var i mycket dåligt skick.1827 reparerades tornklockan liksom murar, takfall och kyrkogårdsmur. 1831 togs en ny dörr upp i korets östra fasad som senare sattes igen. 1847 dokumenterade C G Brunius kyrkan och upprättade ritningar på den befintliga kyrkan. 1856 flyttades den befintliga ”drängaläktaren” från väster till norr och en ny orgelläktare byggdes i väster och en orgel köptes. 1867-68 togs gravstenarna i mittgången bort. Nya rektangulära träfönster sattes in. 1878 ersattes träfönstren av spetsbågiga järnfönster. 1883 togs den medeltida dörren till kyrkans sydportal bort. 1906-07 genomfördes en större restaurering efter ritningar av Theodor Wåhlin. Han var både domkyrkoarkitekt och arkitekt vid Överintendentsämbetet. Restaureringen innebar bland annat att fönstren rekonstruerades till ursprunglig stil efter ett bevarat gotiskt fönster med murade mittposter. Glasen ersattes med blyspröjsade rutor med stormjärn. Den västra entrén i tornet togs åter upp. Sydportalen restaurerades och den gamla dörren sattes åter in. En sakristia med källare uppfördes intill koret. Ny bänkinredning gjordes med bibehållandet av målade sidostycken från de äldre bänkarna. Kalkmålningarna restaurerades, målningarnas konturer fylldes i. Kalkmålningarna har därefter flera gånger rengjorts och konserverats. Predikstolens vita färg togs bort. Krucifixet med nytt kors placerades åter i triumfbågen. Läktaren på norra sidan flyttades tillbaka till väster och blev ny orgelläktare. Förmodligen lades kyrkans kalkstensgolv vid denna tidpunkt men det är inte klarlagt. 1928 installerades en ny värmeanläggning. Vid grävningen påträffades en äldre grundmur. Vid dräneringsgrävning 1935 påträffades en stenkista som daterades till 1100-talets slut. 1944 installerades en ny orgel med fasad av Eiler Græbe. 1965 gjordes förslag till förändring av vapenhuset, då förråd, av arkitekt Torsten Leon- Nilson. Den äldre orgelfasaden samt en kyrkklocka från 1522 placerades i vapenhuset. Vid omputsning av tornet 1978 gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning. Tornets västportal är troligen ursprunglig, det vill säga gjord när tornet byggdes. Torn och långhus låg i förband och är alltså uppförda samtidigt. Långhusgaveln mot väster har senare förhöjts med befintliga trappstegstinnar och blinderingarna har huggits ut sekundärt i murverket. 2005 genomfördes en interiör restaurering efter förslag av Hans Ponnert. Den innebar bland annat ny el, nytt värmesystem, konservering av målningar, målning av bänkar, installering av brand- och inbrottslarm. |
