Stäng fönster TRELLEBORG GISLÖV 85:1 - husnr 1, GISLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GISLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2018-08-10 |
| Historik |
|---|
|
Gislöv har haft starka band till domkapitlet ända sedan tidig medeltid. Gislef omnämns 1145 i Lunds Domkyrkas anteckningar. Domkapitlet hade patronatsrätt över kyrkan. En huvudgård fanns i Gislöv som ägdes av ärkebiskopssätet under hela medeltiden fram till reformationen då gården övergick till kronans ägo. Eventuellt låg gården nordväst eller väster om kyrkan där gården Fridhem nu ligger. Troligen uppfördes kyrkan på initiativ från ärkebiskopen. Gislöv och Dalköpinge församlingar bildade pastorat fram till 1924. Före 1590-talet var Gislöv moderkyrka och därefter annnexkyrka till Dalköpinge kyrka. Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. Kor och absid uppfördes av det för tiden nya materialet tegel i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet, eventuellt fogade till en äldre träkyrka. Gravar som är äldre än tegelkyrkan är funna vilket kan tyda på att det funnits en träkyrka. Något senare byggdes ett rektangulärt valvslaget långhus med ett markerat västparti som troligen varit ett västtorn. Västpartiet har tjockare väggar än långhuset i övrigt. Långhuset hade dekorativt huggna nord- och sydportaler. Murarna var dekorerade med rundbågsfriser i ovankant och sockeln var en profilerad tegelsockel på en huggen stensockel med stjärnmönster. Små högtsittande fönster fanns. I absiden satt tre fönster. Invändigt fanns troligen ett lektorium, en slags predikoplattform som nåddes med två invändiga trappor i triumfbågen till öppningar i långhusets östmur. Altarnischer fanns också i östmuren. Långhuset var valvslaget och hade en kraftig pelare mitt i långhuset. Troligen under 1300-talet förändrades kyrkan då valven revs. Muren mellan långhus och västparti revs och denna del integrerades i långhuset samt sannolikt revs även lektoriemuren. Västpartiets eventuella överbyggnad/torn revs. Detta kan tolkas som att kyrkan vid denna tid övergick från stormannakyrka/gårdskyrka till sockenkyrka och mer plats för församlingen behövdes. På 1400-talet slogs nya valv i långhus och kor som kalkmålades under tre olika perioder. Under de två första skedena målades enkla bågfrisornament. Kring 1500 målades figurframställningar med bilder ur bibeln i valven av den så kallade Gislövsmästaren. Under senmedeltiden, troligen 1400-talet, byggdes ett vapenhus framför sydportalen. Strävpelare för att stötta murarna har tillkommit från 1300- till 1600-talet. Efter reformationen skaffades bänkar, predikstol och altaruppsats. De bildrika målningarna i valven kalkades vita. Under 1600-talet murades nordportalen igen och nya större fönster togs upp, äldre än de nuvarande. 1765 påbörjades ett västtorn som byggdes av gråsten. Dess bottenvåning inreddes med bänkar då kyrkan blivit för liten. Pengarna tog dock slut och inte förrän 1824 färdigställdes tornet efter ritningar av Axel Almfelt. Han var arkitekt vid Överintendentsämbetet och har ritat flera nyklassicistiska kyrkor. Tornet fick lanternin. På kyrkogården stod tidigare en klockstapel som ersattes av tornet. Klockorna flyttades över, antagligen flyttades även klockbocken av ek över. Vid denna tid revs förmodligen vapenhuset och sydportalen murades igen, huvudingång blev istället genom tornet. Nordportalen var redan tidigare igenmurad. 1792 utvidgades fönstren till nuvarande öppningar. Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. 1840 gjordes en invändig renovering med bland annat ny bänkinredning. Bänkarna var fördelade efter gårdarnas storlek. Kvinnorna satt på norra sidan och männen på södra sidan. 1880 byttes takstolarna till nya av furu och taket belades med skiffer. Troligen murades de medeltida gavelröstena om med nytt tegel vid denna tid. Dragjärnen som fortfarande finns i långhuset sattes in. En omfattande renovering genomfördes 1936-1937 efter Eiler Græbes ritningar. Renoveringen omfattade bland annat att sydportalen återöppnades. Ny värmeanläggning installerades och nytt pannrum byggdes under mark. Järnkaminen togs bort. Nytt tegelgolv lades i hela kyrkan. Bänkarna byggdes om och målades grå istället för ekådrade. Tornets bottenvåning inreddes till vapenhus och avskildes från långhuset med en ny vägg med pardörr av ek. Äldre gravhällar kramlades mot väggarna i vapenhuset samt lades i tegelgolvet. Altarets skärmvägg togs bort. De dolda kalkmålningarna togs fram på väggar och valv. Altaruppsats och predikstol återfick ursprungliga färger efter att ha varit vitmålade. Konserveringsarbetena utfördes av Osvald Owald. 1962-63 genomfördes tak- och fasadarbeten efter förslag av arkitekt Eiler Græbe. Takbeläggningen byttes från skiffer på öppen läkt till kopparplåt som lades på underbrädning. Små trekantiga fönsterkupor gjordes på taket. De enkla träfönstren byttes till nya med kopplade bågar med rutor av antikglas. Nya solbänkar av Komstadkalsten lades i fönstersmygarna. Nedre delen av långhusmurarna förstärktes med betongskal. 1973 fick kyrkan ny orgel och läktarbarriären förnyades efter ritning av Eiler Græbe. 1988 konserverades kalkmålningarna. Då återupptäcktes och öppnades triumfbågens muröppningar med invändiga tegeltrappor. 2000 gjordes en omfattande putslagning och en murverksdokumentation genomfördes av antikvarie Petter Jansson. Spår efter nordportalen och äldre fönsteröppningar framkom. Spritputsen ändrades till slätputs med kvastad yta på medeltida delar. 2008-10 byttes fönstren till nya i ek. Ny dräneringsledning tillkom. Vid grävning fann man medeltida tegel och kalkbruk framför sydportalen men även framför nordportalen vilket kan betyda att det funnits ett vapenhus även där. |
