Stäng fönster TRELLEBORG HEMMESDYNGE 38:1 - husnr 1, HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
| 2018-11-13 |
| Historik |
|---|
|
Om Hemmesdynge kyrkas historia finns många missuppfattningar som fortfarande upprepas i flera skrifter. En murverksundersökning från 1986 ger dock en annan mer trolig bild som också återges i underhållsplanen. Kyrkan byggdes av tegel, sannolikt kring 1200-talets början. Den är invigd åt jungfru Maria och kallas även S:ta Maria kyrka. Den bestod från början av långhus samt lägre och smalare kor med absidliknande avslutning i öster. Kyrkan hade likt den typiska romanska kyrkan norr- och sydportal och små, högt sittande rundbågiga fönster. Interiört hade kyrkan ett plant innertak av trä eller öppet upp i nock. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen under senmedeltiden. Befolkningsökningen under 1700- och 1800-talen gjorde kyrkan alltför liten. Nybyggnad eller tillbyggnad diskuterades. Biskop Faxe förordade att kyrkan skulle stå kvar men byggas till. Han hämtade stöd från C G Brunius som ansåg att kyrkan ” vara ibland de bästa och märkvärdigaste gamla kyrkor på orten”. 1853-1854 utökades långhuset åt väster med en valvtravé samt med ett torn. Tidigare fanns en fristående klockstapel på kyrkogården. Tillbyggnaden ritades av arkitekt H J Strömberg. Vapenhuset framför södra ingången revs. Västmuren i långhuset revs samt fyra meter av södra långhusmuren innan långhuset förlängdes. Även det västra valvet i det befintliga långhuset revs och återuppbyggdes. Det valvet var tidigare lägre än det östra valvet. Samtliga valv i långhuset blev nu lika höga. Fönsteröppningarna förstorades så att hela kyrkan fick fönster lika de i tillbyggnaden. Ekfönster sattes in. Takstolarna förnyades. Kyrkan har haft kalkmålningar men dessa knackades ner vid tillbyggnaden. Delar av kyrkans inredning såldes såsom läktaren, altartavlan och predikstolen. Några år senare tillkom ny läktare, orgel, altartavla. Kyrkan har flera gånger sedan dess reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen: 1874 togs en prästdörr upp i koret. I kyrkorummet lades åttkantiga tegelplattor på golvet. Blytaket över koret byttes till järnplåt. 1899-1901 ändrades kyrkan med bland annat följande arbete. Fönstren av ek byttes till gjutjärnsfönster. Interiört ändrades till en nygotisk stil. På golvet lades Viktoriaplattor från Skånska Cementgjuteriet. Väggarna målades interiört i nygotisk stil av dekorationsmålare P Cederholm från Ystad. Bänkarna förnyades och snickerierna målades i ekådring. 1930 tillkom ny orgel och uppfördes en djupare läktare ritad av Eiler Græbe. 1959-60 genomfördes en inre restaurering efter förslag av Eiler Græbe. Golvet sänktes och nytt golv lades av tegelplattor. Grunden undersöktes och flera olika golvlager hittades, det äldsta av tegel. Väggarna målades om lika från 1901. Dörrarna från 1856 års renovering som såldes 1901 återskaffades till kyrkan för att sättas mellan tornet och kyrkorummet. 1986 renoverades kyrkan exteriört. Putsen knackades mestadels ner (förutom på gesimserna) och putsades om. Samtidigt genomfördes en arkeologisk murverksdokumentation. Där framkom bland annat: Kor och långhus är uppfört samtidigt i förband. Den södra takgesimsen på långhuset är troligen sekundär och uppförd vid tillbyggnaden 1854. En ursprunglig romansk rundbågig fönsteröppning igenmurad med tegel fanns på långhusets norra sida. Man fann också att den numera vita spritputsade kyrkan tidigare varit slammad i brungult direkt på tegelmuren med röd kalkavfärgning. 2005 gjordes en exteriör renovering med bland annat partiell putslagning, avfärgning av fasaderna samt lagning av enstaka takstolar, målning av snickerier samt byte av plåtdetaljer. 2012-2013 installerades ny el, nytt vattenburet värmesystem, ny trätrappa i vapenhuset samt nytt textilskåp för mässhakar. Innerfönster med aluminiumbåge sattes in. |
