Stäng fönster TRELLEBORG TULLSTORP 19:1 - husnr 1, TULLSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TULLSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2019-01-31 |
| Historik |
|---|
|
Den nuvarande kyrkan från 1848 hade en medeltida föregångare. Kyrkan från 1100-talet bestod av långhus, kor och absid. Under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför södra ingången och en klockstapel uppfördes på kyrkogården. Långhuset var valvslaget med sex ribbvalv fördelade på två skepp. En mittpelare fanns i västra delen men saknades i östra delen vilket förmodligen orsakade sprickbildningar i murarna. Befolkningen ökade mycket under 1800-talet. Kyrkan var i dåligt skick och för liten konstaterades vid biskopsvisitationen 1837. Brunius dokumenterade den gamla kyrkan och fick uppdraget att rita en ny. Många diskussioner följde om platsen för den nya kyrkan. De boende i Stora Beddinge tyckte kyrkan skulle placeras närmre deras by men till slut bestämdes att kyrkan skulle placeras på samma plats som den gamla. Nya kyrkan byggdes 1847-48, efter ritningar av Carl Georg Brunius (1793-1869) och uppfördes av byggmästare Magnus Cederholm, som var ofta anlitad av Brunius. Brunius var mångbegåvad och bland annat domkyrkoarkitekt, professor i grekiska, kyrkoherde, konsthistoriker och debattör. Han dominerande kyrkobyggandet under mitten av 1800-talet i Skåne. Han ritade fem helt ”egna” nya kyrkor och gjorde om ett 60-tal. Brunius förespråkade medeltidsstilen och gick på tvärs mot den förhärskande nyklassicismen som Överintendentsämbetet förespråkade. Denna statliga myndighet hade ansvaret för utformningen av nya kyrkor, men Brunius tog inte alltför stor hänsyn till dem. Brunius studerade äldre tegelbyggnaders valvslagningsteknik och återupprättade hantverkskunskapen med att slå valv. Brunius ritade även den närbelägna Källstorps kyrka. Kyrkan byggdes av oputsat tegel med planform som ett grekiskt kors med fyra lika stora armar och över korsmitten reste sig ett centraltorn. Brunius utgick från cirkeln och kvadraten för både planens och sektionens form och proportioner. Fönstren var av trä med blyinfattade rutor. Kyrkan valvslogs och på golvet lades tegel. Bänkinredningen var sluten. Ett stort altarkors stod på altaret och ett dekorativt altarskrank målat i ekådring avskärmade sakristian i öster. Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. 1854 tillkom orgeln och läktaren byggdes. 1889 byggdes norr om norra korsarmen ett pannrum med koleldad panna för varmluftsuppvärmning. 1892 genomfördes en omfattande inre renovering efter ritningar av arkitekt Henrik Sjöström. Han var elev till Helgo Zettervall och övertog senare hans verksamhet. Tegelgolvet byttes till cementplattor, så kallade Victoriaplattor. Ny inredning i ådringsmålad nygotik tillkom. Altare, altarring, altaruppsats, samt altarskrank förnyades. Den nya inredningen ansluter i stil till predikstolen av Brunius. Den slutna bänkinredningen byttes till öppna bänkar. Predikstolen renoverades. Ny läktarbarriär uppfördes med nya pelare under. Ny vägg byggdes mellan vapenhus och kyrkorum. En ny ytterdörr togs upp i södra korsarmen. Träfönstren byttes till gjutjärnsfönster. Kyrkan har senare bytt värmesystem, fått el, kalkats och målats om invändigt. Den ekådrade inredningen bättringsmålades och sanerats från skadedjursangrepp. 1992 byttes 400 tegelstenar i fasaden till maskinslaget tegel. Torntaket belades med plastisolbelagd zinkplåt och takavvattningen förnyades. 2002 genomfördes en yttre och inre renovering med bland annat omfogning av tegel, målning, byte av ljudluckor. 2018 gjordes en inre renovering med putslagning, kalkavfärgning och utbyte av elen. |
