Stäng fönster SKÖVDE LERDALA 38:6 - husnr 1, NYA LERDALA GÅRD
Byggnad - Beskrivning
| nya lerdala gård (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Lerdala 38:6 Nya Lerdala gård (fd 38:1) Nedanför kambrosiluren, bland åkermarker i lerdalgången mot sjön Lången, ligger Nya Lerdala gård vid Timmersdalavägen. Stommen i egendomen utgörs av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från Lerdala by i samband med storskiftet på 1790-talet. Bosgårdens förste kände adlige ägare var Miles Fleetwood i slutet av 1600-talet. Vid storskiftet utvidgades egendomen med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. Ca år 1800 beskrev Olof Sundholm säteriet och nämnde bl.a. att ”Alla husen äro nyligen uppbygde och rödfergade.” Nya Lerdala har som helhet mycket väl bevarat sin karaktär av en större lantegendom med ett rikhaltigt byggnadsbestånd i karaktäristisk byggnadsgruppering med trädgård och uppvuxna stormträd. Huvudbyggnad och flyglar är från 1790-talet. Under 1800-talet byggdes corps-de-logiets övre våning och huset fick sin nuvarande volym. Det avvalmade taket är skiffertäckt. Senare har huset moderniserats. Möjligen fick fasaderna sin blekgula revetering av spritputs vid en renovering 1930. Bottenvåningen bevarar de karaktäristiska små fönsteröppningarna från sent 1700-tal, medan övervåningens betydligt större fönster har en form som är karaktäristisk för 1800-talets mitt. Portiken med överbyggd balkong framför entrén tillkom troligen 1930. Mangårdens flyglar omfattar brygghus och ett mindre bostadshus som båda är skiffertäckta i likhet med mangården. Fasadens fasspåntpanel är troligen från 1900-talets början, målad i blekgult. Klassicerande portaler omger entréernas panelade och glasade pardörrar. Den ena flygeln användes delvis som postkontor i sent 1800-tal. Merparten av de många tidstypiska funktionsspecifika ekonomibyggnaderna i trä eller sten är från 1800-talets senare del. Utanför mangården står ett yttre flygelpar, dels ett delvis vitputsat magasin, dels ett f.d. gårdsmejeri som sedermera användes till arrendatorbostad. Av det övriga stora byggnadsbeståndet märks bl.a. ladugård, vagnslider, hönshus och bodar av olika slag. De flesta av dessa är byggda i slutet av 1800-talet och antingen vitputsade eller rödfärgade. Mycket karaktärsfullt är det stora faluröda timrade herrgårdsmagasinet som står ute vid landsvägen. Magasinsluckorna omges av vita dekorativa listverk. Mitt emot magasinet ligger en långsträckt faluröd timmerbyggnad som bl.a. inrymt bostad för ladugårdsförmannen. Gårdsmiljön med det stora och innehållsrika byggnadsbeståndet ger en mycket god återspegling av ett mindre säteri från övergången 1700-1800-tal, kompletterat och utbyggt under 1800-talets gång. År 1840 lät löjtnant J.A. Nordenfelt anlägga Nya Lerdala tegelbruk intill herrgården. Tegelbruket var verksamt till ca 1950 och har efterlämnat flera lämningar. Särskilt märks ruinen efter den periodiska ugnen som teknikhistoriskt är av mycket stort intresse. Den tycks överensstämma med den konstruktion som Carl Wijnblad beskrev i ”Fyratio Wåningshus” år 1755. I anslutning finns även spår av lertäkter för tegelproduktionen. Flera andra små industriella verksamheter har funnits vid Nya Lerdala såsom bränneri, kakelugnsfabrik, mejeri, såg, kvarn, kalkbruk och kabelmakarverkstad. Nya Lerdala herrgårdsmiljö och tegelbrukslämningar är en helhetsmiljö av mycket stort kulturhistoriskt värde. |
