Stäng fönster YSTAD BALDRINGE 26:1 - husnr 1, BALDRINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BALDRINGE KYRKA (akt.) | |
| 2019-03-14 |
| Historik |
|---|
|
Badringe kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talets första hälft av kalktuff och lyckåsmärgel. Kalktuff förekommer i ett begränsat område i Fyledalen och har använts som byggnadsmaterial i den rivna Allhelgonakyrkan i Lund samt i Domkyrkans kryptvalv och i valven i Dalby kyrka. I Ystadområdet är det endast Baldringe och Högestads kyrkor som helt är uppförda av kalktuff. Kyrkan uppfördes med långhus, smalare och något lägre kor med absid i öster. Barbro Sundnér har i sin forskning om kyrkorna i Ystadsområdet förmodat att kyrkans kvadratiska torn, som revs 1883–1884, var ursprungligt. På 1300-talet slogs kryssvalv, vilka försågs med målningar av den s k Snårestadsmästaren. Under senmedeltiden tillkom ett vapenhus vid nordportalen. De dendrokronologiska provtagningar som utförts i återanvända takstolar av ek på långhusvinden har daterats till 1436 och över absiden till 1689. En omfattande om- och nybyggnation gjordes under åren 1883–1884 efter ritningar av arkitekt Peter O Boisen. Boisen (1836–1908) var stadsarkitekt i Ystad och har bland annat utfört ritningar till en rad profana byggnader, däribland Ystads teater och ett flertal stationsbyggnader. Han har även ritat några kyrkobyggnader, bland andra Öja kyrka utanför Ystad. Byggmästare var N Andersson från Malmö. Vid ombyggnaden av Baldringe kyrka revs tornet och vapenhuset och långhuset förlängdes mot väster och ett nytt torn uppfördes av tegel. Ett nytt vapenhus eller vindfång tillkom på norra sidan. Absiden försågs med en prästingång i öster. Takens tegeltäckning och trappstegsgavlar revs och ersattes, enligt uppgift, med skivtäckt plåt. På ett fotografi från 1929 är långhusets och korets tak belagt med korrugerad plåt, vilken ligger kvar idag. Större rundbågiga fönsteröppningar togs upp och försågs med gjutjärnsfönster. Invändigt revs valven och därmed försvann målningarna som var tillskrivna Snårestadsgruppen. En orgelläktare inrättades i tornets andra våning och nya öppna bänkar installerades, även i tornets första våning. Boisen gjorde en uppmätningsritning av kyrkan i början av 1880-talet inför ombyggnaden och även äldre fotografier visar på exteriören innan tornet och vapenhuset revs 1883. Interiören renoverades 1951–1952 av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Kyrkorummet försågs bland annat med nytt kalkstensgolv, ny bänkinredning, nya fönster och dörrar av ek. En sakristia inreddes i tornets bottenvåning och dörren i öster murades igen. 1957 renoverades altaruppsatsen av konservator Hans Erlandsson. 2012–2013 utfördes en utvändig renovering, omläggning av torntak, omputsning och målningsarbeten. Samtidigt utfördes en murverksdokumentation, som visade på högt sittande igenmurade fönster och spår efter en sydportal. |
