Stäng fönster YSTAD BORRIE 17:1 - husnr 1, BORRIE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BORRIE KYRKA (akt.) | |
| 2020-03-27 |
| Historik |
|---|
|
Borrie kyrkas tidiga byggnadshistoria är oklar. En rad olika historiker och forskare har diskuterat kyrkans byggnadshistoria från olika perspektiv och konsthistoriska analyser, men utan att hitta en samstämmig uppfattning om byggnadsprocessen. Kyrkan är uppförd av Komstadkalksten och Köpingesandsten sannolikt under 1100-talet med långhus och kor med absid. Förtagningar i murarna i långhusets östra del kan indikera att den har föregåtts av en träkyrka. Långhuset var försett med syd- och nordportal. Eventuellt kan även ett torn ha uppförts samtidigt, vilket den smala tornbågen i väster kan tyda på. Hur det tornet i så fall var utformat är okänt. Resterna av det torn som finns bevarat idag uppfördes sannolikt under 1200-talet delvis av gråsten i samma bredd som långhuset. Tornet lär ha rasat redan under senmedeltiden. Eventuellt höjdes långhuset i samband med tornets uppförande och tornets västgavel har ommurats vid något tillfälle. Under 1400-talet tillkom ett vapenhus i söder. 1771 byggdes läktaren om i kyrkans västra del. På 1860-talet var kyrkan i mycket bristfälligt skick och gudstjänster fick inte längre förrättas i kyrkan. Församlingsborna blev hänvisade till Stora Herrestads kyrka. 1874 beslutades att kyrkan skulle rivas. Klockstapeln revs och klockbocken placerades i koret. Absiden och vapenhuset revs. Korets tunnvalv av tegel revs och en ny takstol uppfördes för att ge plats för klockan. Blytaket togs ned och såldes. Övriga delar blev kvar och förföll allt mer. 1909 beslutades att ett jordfästningskapell skulle inredas i kyrkan, där de äldre inventarierna, dopfunten, krucifixet och altaret kunde förvaras. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin utförde uppmätningsritningar samt förslag till ombyggnad, som dock aldrig förverkligades. På uppmätningsritningarna samt på de samtida fotografierna framgår att absiden är helt riven och att långhusets murar endast delvis är bevarade. Otto Rydbeck, professor i förhistorisk och medeltidsarkeologi i Lund, gjorde 1927 tillsammans med flera andra ett upprop för att rädda Borrie ödekyrka. 1927–1929 genomgick kyrkan en omfattande restaurering, då en ny absid murades upp på den gamla grunden och långhusets murar återuppfördes. Långhusets östmur återskapades utifrån bevarade byggnadsdelar. Koret återfick sitt äldre utseende. Ny takkonstruktion och nya fönster och dörrar sattes in. Interiört rekonstruerades altarnischerna och golvet belades med tegelplattor. Nytt altare murades upp och nya bänkar tillkom. En ny klockstapel uppfördes på kyrkogårdens nordöstra del. Ritningarna utfördes av arkitekt Einar Lundberg (1889–1978), som varit inblandad i ett flertal kyrkorestaureringar i Sverige. Byggmästare var Alf A Nilsson. Kyrkan återinvigdes 2 juli 1929. På 1950-talet installerades el, taket lades om och bänkarna renoverades och målades och 1964 belades tornruinens golv med tegelplattor. 1992 ersattes absidens koppartak mot blyplåt, fönster och dörrar målades om från grönt till grått, fogar lagades och tornmurens ovansida putsades. Efter 2010 Det äldre enkupiga teglet i gula och röda nyanser omlades med rött enkupigt tegel och en ny port tillverkades till västportalen. Fönstren ommålades invändigt? Rengöring av putsade ytor eller omkalkning. Ommålning av bänkar och dörrarnas insida. |
