Stäng fönster YSTAD BROMMA 22:1 - husnr 1, BROMMA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BROMMA KYRKA (akt.) | |
| 2019-02-14 |
| Historik |
|---|
|
Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin ”Pro memoria” 1730 att ”I Bromma socken och Bussjö by har fordom stådt en herrgård, bebodd af gammal dansk familie och har ännu sitt murade grafställe i kyrkian.” Kyrkan har ett stort antal gravhällar bevarade i kyrkans mittgång, men det är oklart vilken släkt som avses och var i kyrkan deras gravplats skulle varit placerad. Mellan åren 1851–1852 ombyggdes kyrkan efter ritningar av bygg- och murmästare Magnus Cederholm från Hunneberga. Cederholm (d.1854) var enligt konsthistorikern Bo Grandien, en av de murmästare som Brunius personligen lärt upp i Lund. ”Cederholm ritade själv kyrkor i mästarens efterföljd.” En av Cederholms kyrkor är Svenstorp i Skivarps församling. Carl Georg Brunius (1792–1869) var professor i grekiska vid Lunds universitet och även medeltidsspecialist. Han engagerade sig i ett flertal restaureringar av medeltida byggnader och kom att bli en av tidens främsta förespråkare för en medeltidsromantik. Bromma kyrkas östra del samt vapenhuset i söder revs. Ett nytt östparti med kor och korsarmar i norr och söder uppfördes. En sakristia inrättades i absiden och avskildes mot koret med ett skrank. Kyrkan försågs med ny inredning bestående av bänkar, altare och altarring, vilka målades i en för tiden typisk ekådring. På Cederholms ritning till utvidgning till kyrkan, daterad 1851, är kryssvalvet i tornets bottenvåning markerat. Sannolikt revs det i samband med att orgelläktaren uppfördes. Byggmästare Möller från Ystad avsynade bygget före återinvigningen i oktober 1852. Möller kan troligen avse byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. 1856 installerades en ny orgel, byggd av Johan Lambert Larsson, Ystad. På ritningen från 1855 till orgelfasad och orgelläktare har läktarbarriären samma spegelindelning som ytterdörrarna. I samband med den omfattande ny- och ombyggnaden konstaterades även skador på tornet. 1885 gjorde byggmästare Nils Linderot i Bussjö ritningar till ett nytt torn, liknande det i Stora Köpinge kyrka. Förslaget blev för dyrt och tornet reparerades istället av en byggmästare A Dahlqvist i Tomelilla. 1881 installerades två gjutjärnskaminer och 1883 fick korsarmarna gjutjärnsfönster och några år senare även resten av kyrkan, 1898 försågs absidfönstret med en glasmålning. Samtidigt lades ett nytt golv in, bänkarna byggdes om och 54 nya bänkgavlar införskaffades. 1909 överlämnades ett flertal inventarier till Lunds universitets historiska museum, däribland medeltida skulpturer, en kyrkklocka samt en kyrkkista. 1939 renoverades kyrkan i enlighet med ritningar utförda 1936 av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Kyrkorummet fick ett nytt golv av tegel, gjutjärnskaminerna togs bort, koret gjordes om med en ny vägg mot sakristian och altaret flyttades åt väster. Predikstolen sänktes och bänkarna byggdes om. Samtlig inredning målades om i en grön marmorering med röda profiler av arkitekten och målarmästaren Ernst Holmqvist, Sövestad. 1948 utvidgades orgelläktaren åt öster. 1998 gjordes en del ombyggnader i sakristian och kalkmålningar togs fram i långhusets kryssvalv av konservator Lars Sandberg. 2017 renoverades taket och bl. a östpartiets plåttak ommålades. |
